Vill man se grekiska tempel ska man resa till Sicilien sägs det. Och så är det nog, för i Grekland finns det utöver Akropolis i Aten inte mycket kvar av templen.
En begynnande överbefolkning i de grekiska stadsstaterna omkring 800-talet fvt medförde att stora befolkningsgrupper tvingades emigrera och söka sig nya hem, bland annat i nuvarande Italien. Den grekiska kolonisationen där kom att kallas Magna Graecia. Den första grekiska bosättningen på Sicilien var Naxos år 735 fvt, den andra Syrakusa året därpå 734.
 Concordiatemplet vid tempeldalen i Agrigento. |
Sicilien har drabbats av krig, invasioner, dramatiska maktkamper och regimskiften, men det är främst naturen i form av jordbävningar som hårdast har påverkat många antika monument på Sicilien. Ändå finns mängder av imponerande lämningar från antiken kvar att se. Concordiatemplet vid Agrigento, uppfört omkring 430 fvt, var helgat till endräktens och harmonins gudinna Concordia. I varje fall bestämdes det så av senare tiders historiker. Metoperna med uthuggna motiv i relief som brukar vara till ledning vid bestämning av templens tillägnan finns inte kvar. Concordiatemplet i Agrigento är det bäst bevarade grekiska templet tack vare att det använts som kristen kyrka och därigenom hållits i stånd.
 Grekiska teatern i Taormina. |
 Tempel i dorisk stil i Segesta. |
 Heratemplet, (Tempel E) i Selinunte. |
Den grekiska teatern i Taormina är välkänd från turistbroschyrer. Teatern som ursprungligen uppfördes av grekiska bosättare byggdes om under den senare romerska perioden för att utöver skådespel också passa för gladiatorspel.
Det doriska templet i Segesta blev av okänd anledning aldrig färdigställt. Kolonnerna saknar de kannelyrer som skulle huggits in efter att kolonnerna rests. Dessutom finns på flera stora stenblock i stereobaten kvar de ”handtag” som användes som stöd för rep när blocken skulle läggas på plats men som normalt senare höggs bort.
Heratemplet eller tempel E i Selinunte är enligt en antik inskription helgat till gudinnan Hera. Det har rekonstruerats under 1900-talet.
Det är en mäktig upplevelse att stå inför dessa byggnader, nästan lite andaktsfullt. Man inser varför denna klassiska arkitektur varit förebild för så mycket av senare årtusendens byggande. Den har egentligen aldrig överträffats. I den stora hallen i Dansmuseet vid Gustav Adolfs torg i Stockholm kan man studera doriska kolonner i modernare tappning. Passa på att se det innan byggnaden tas över av regeringskansliet vid kommande årsskifte!
En källa till den tidiga historien om de grekiska bosättningarna på Sicilien är Thukydides: Kriget mellan Sparta och Athen. I del 2 av Natur och Kulturs pocketutgåva från 2006 i översättning av Sture Linnér behandlas krigets förlopp på Sicilien. En del uppgifter lämnas också om de tidigaste bosättningarna på ön innan grekernas ankomst. Texten tar upp krigets förlopp, så att säga kampanj för kampanj, inklusive sjöslag från omkring 416 fvt och framåt. Intressant är också Thukydides tolkning av de olika makthavarnas tal och deras argumentation för hur kriget ska föras.
Artiklar i serien Sicilien:
1) Magna Graecia
2) Syracusa
3) Villa del Casale
4) Normanderna
5) Sture Linnér: ”Sicilien: strövtög i rummet och tiden”
6) Arkeologiska museet, Palermo
Andra bloggar om: antiken, Sicilien, konsthistoria, arkitektur, Magna Graecia, fornlämningar, tempel, Taormina, Segesta, Selinunde, Agrigento, doriska tempel
Intressant att läsa här om templen och deras historia. Det känns ofattbart att man kunde bygga såna här praktbyggnader utan moderna maskiner, enbart med finurlig teknik och handkraft. Andäktig blir man inför deras estetik och ålder och storlek.
Roligt att Du väljer att skriva om detta.