Bortom det synliga är troligen den bästa konstnärsdokumentär jag sett. Ämnet har intresserat mig sen länge. Det handlar om konsthistoria, som nu dessutom faktiskt ser ut att skakas om en del via denna film och de efterforskningar som gjorts under dess tillkomst. Rudolf Steiner hade en del foton och teckningar av Hilma af Klints konst. Visade han dem kanske för Vassily Kandinsky? Visst var det i själva verket Hilma af Klint som var den som först målade abstrakt konst. Men varifrån fick Kandinsky sin inspiration? Berättelsen om Hilma af Klint, hennes liv och försöken att tolka hennes konst är fascinerande.
 Bortom det synliga, Filmaffisch |
 Hilma af Klint. Före 1902 [Wiki] |
Filmen tar upp Hilmas intresse för spiritism och teosofi men menar att det knappast är något märkvärdigt eftersom dessa rörelser och tankar var högsta mode och vitt spridda bland folk vid slutet av 1800-talet och framåt. En åsikt som framfördes i filmen var att om man från konstvärlden skulle utesluta alla konstnärer som ägnat sig åt något andligt och menat sig få inspiration därigenom, så skulle det knappast finnas några konstnärer kvar. Hilma lämnade så småningom teosoferna för att bilda en egen liten grupp. ”De fem”
Ett brev författat av Vassily Kandinsky som visas i filmen vill påvisa att han år 1911 var den första som skapade en abstrakt målning. Men Hilma af Klint målade abstrakt redan 1906. Många andra exempel på Hilmas framskjutna position jämfört med betydligt mer kända konstnärer visas också i filmen.
Spännande är förstås också att få en skymt av det vindskontor där Hilmas efterlämnade produktion av målningar förvarats efter hennes död där de överlevt mer eller mindre oskadade under flera decennier i temperaturväxlingar mellan minus 20 och plus 30 grader.
Hilmas liv är svårt att få grepp om. Hon har efterlämnas 26000 sidor anteckningar som handlar om hennes konst, men ytterst lite om sitt eget liv. Men denna dokumentär är verkligen ambitiös Man har intervjuat ett antal släktingar, varav några faktiskt träffat Hilma innan hennes död 1944. Hennes vistelseorter har besökts. Bevarad korrespondens har luslästs. Anna Laestadius Larsson, som författat “Hilma. En roman om gåtan Hilma af Klint” intervjuas i filmen.
En del försök till tolkning av Hilmas konst görs också. Uppenbarligen följde hon med i den vetenskapliga utvecklingen och kanske kan elementarpartiklar och annan fysik spela roller i hennes konst. Själv menade hon nog att inspirationen kom från andevärlden. Hon intresserade sig för tillvarons polarisering, t ex man och kvinna, ung och gammal. mikrokosmos och makrokosmos och för evolutionen. Hon använde många symboler bakom vilka – om man lyckades tolka dem – nya världar skulle öppna sig.
Trots att filmen hela tiden handlar om Hilma af Klint är den mångfacetterad och tar upp bland annat frågan om varför kvinnliga konstnärer genom hela konsthistorien gjorts så osynliga. Hilmas måleri och andra bilder av hennes hand visas förstås i rikt mått i filmen. Bilderna skymtar förbi ganska snabbt men de tar ändå andan ur mig. Det här är stor konst. Man måste hålla med den som i filmen hävdar att det är dags för Hilma af Klint att bli ett världsnamn liksom storheter som Edvard Munch.
 Svanen nr 17, 1915 |
 Ynglingaåren, 1907 |
Recensioner mm:
Clemens Poellinger i SvD 20191003: ”Bränner till när konsthistorien skrivs om”
Birgitta Rubin i DN 20191003: ”Vackra ’Bortom det synliga’ sätter Hilma af Klint i nytt ljus”
Utställningen 1913 på Moderna Museet med Hilma af Klints målningar
Utställningakatalog från 1985: Den abstrakta konstens ockulta ursprung
