Den abstrakta konstens ockulta ursprung

Den 26 februari 2013 öppnar utställningen Hilma af Klint – abstrakt pionjär på Moderna Museet läser jag i Bulletinen. Jag såg en tidigare utställning på Moderna Museet med Hilma af Klints verk 2006 och tyckte de var fascinerande. Det fick mig att plocka fram en katalog från en annan utställning 1985: The Spiritual in art. Abstract painting 1890-1985. Tyvärr fick jag inte tillfälle att se själva utställningen eftersom den redan passerat Haag några år innan jag besökte museet där på 1980-talet och köpte katalogen i museishopen. I varje fall kom jag ihåg att det fanns ett kapitel i katalogen: ”The Case of the Artist Hilma af Klint” författat av Åke Fant.

Landskaps- och porträttmålaren Hilma af Klint (1862-1944) inspirerades av spiritistiska seanser där hon själv verkade som medium och påbörjade redan 1906 en lång serie abstrakta målningar. Hon blev en av den abstrakta konstens pionjärer och förebådade både Kandinsky, Malevich och Mondrian.


Hilma af Klint: ”Ynglingaåldern” 1907

Det som nu fängslade mig mest i katalogen var egentligen den sammanfattning av den abstrakta konstens ursprung som fanns i katalogens inledning författad av Maurice Tuchman och som jag glömt bort.

Oftast har väl abstrakt konst betraktats som enbart ett slags formexperiment, men Tuchman härleder mycket av den abstrakta konstens ursprung till andlighet och ockultism alltifrån 1800-talets symbolism till Jackson Pollocks rituella ”action painting”.

Via mystiker och ockulta tänkare som Plotinus, Hermes Trismegistus, Robert Fludd, Jakob Böhme och Emanuel Swedenborg skapar pionjärer som Wassily Kandinsky, František Kupka, Piet Mondrian och Kasimir Malevich ett abstrakt uttryck i konsten baserat på ockulta föreställningar som teosofi och spiritism. Det här är naturligtgvis känt sen länge. Men i varje fall för mig är det en nyhet hur avgörande just de ockulta inslagen varit för konstens utveckling.

Tuchman identifierar fem typer av andliga rötter till den abstrakta konsten.

1) Kosmiska bilder
2) Synestesi
3) Dualitet
4) Vibration
5) Helig geometri

Tuchman betonar den grundläggande skillnaden mellan mystiska-ockulta idéer och traditionell religion. De förra har direkt tillgång till “källan” utan behov av intermediärer och auktoriteter som i traditionell religion. Med ”källan” ska väl menas upplevelser framkallade under seanser, automatisk skrift och liknande. Han radar upp massor av namn på konstnärer, både kända och för mig okända vars konst har sin grund i teosofi, spiritism eller andra ockulta företeelser. Intressanta jämförelser görs med kubismen och inspirationen från primitiv konst.

Jag tycker det är facinerande med det här andliga uttrycket men har tidigare i regel inte kopplat det till religion eller ockultism, mer till en slags allmän förundran över universum och naturens mysterier, ett sätt att beskriva det obeskrivliga som helt enkelt skapar spännande bilder. Kanske beror det här förbiseendet till en del på att den ockulta kopplingen undertrycktes av konstvärlden från början av 1900-talet. Man framhöll i stället den abstrakta konsten som ett experiment med linjer, färg och form. Och så har det väl fortsatt.

Du får bildgoogla själv för att se exempel på några för mig okända amerikanska favoriter ur katalogen: – Raymond Jonson, Emil Bistram, Agnes Pelton, Morris Graves.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i konst, konsthistoria. Bokmärk permalänken.

2 svar på Den abstrakta konstens ockulta ursprung

  1. Jenny B skriver:

    Tack för att du skriver så engagerat om Hilma af Klint och hennes inspirationskällor! Jag har alltid varit imponerad över hennes anspråk och ambitioner med sin konst, men den har ändå inte berört mig. Detta trots att jag både är intresserad av de rena formerna och av andlighet. Jag har väl bara inte förstått hur de skall smälta samman i hennes konst – jag förstår henne helt enkelt inte. Men jag ser fram emot utställningen på Moderna Muséet, och förhoppningsvis upplever jag mer när jag står framför verken.

  2. Börje skriver:

    Jenny:
    Jag kan inte heller säga att jag förstår Hilma af Klints konst. Det är för mycket esoterisk symbolik inblandad. Jag misstänker att det går att tolka in särskilda betydelser i färger och former inom det ockulta. Men Hilmas bilder är ändå på något sätt imponerande. Kanske har det att göra med just ambitionerna som du skriver. De jättelika formaten om inte annat tyder ju på att det är ett viktigt projekt för henne.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


åtta + fem =