Under omprövning. En antologi om konst, kanon & kvalitet

Johan Lundberg (red):
Under omprövning. En antologi om konst, kanon & kvalitet
Atlantis 2011, 443 s.
ISBN: 9173534641

Undrar du liksom jag varför så mycket i det seriösa kulturlivet blivit så ointressant, samtidskonsten så likgiltig, den nutida musiken så disharmonisk, litteraturen ett språkmaterialistiskt formexperiment, arkitekturen uttryckslös funkispastish. Då ska du absolut läsa den här boken. Och tillhör du det motsatta lägret, skönhetshatarnas vänner, så är boken troligen ännu angelägnare.

Frågorna är rätt komplexa och svaren knappast kristallklara. Ändå antyds i texten här och var hur allt kan tänkas hänga ihop. Till exempel hur de ekonomiska bindningarna mellan konstnärer, gallerister, samlare, kritiker, kuratorer, muséer och auktionsverk skapar en närmast ogenomtränglig konsensus som tvingar fram ständigt ökade priser på etablerade samtidskonstnärers verk.

Trettiotvå svenska och utländska författare medverkar med artiklar i boken som också innehåller sexton sidor bilder i färg. Många av texterna känner jag igen från tidskriften Axess, men det är intressant att läsa allt i ett sammanhang. Ämnena spänner över stora delar av kulturlivet med materialet indelat i tre delar: 1. Modernismens avigsidor & konsekvenser. 2. De utdefinierade. 3. Bortom modernismen.

Boken är en kulturkonservativ uppgörelse med kulturradikalismen som man uppfattar har spelat ut sin roll. Jag håller väl knappast med om allt som står i boken, men blir övertygad i detaljer och huvudbudskapet har en klar poäng. Den kulturradikala kostymen har blivit för trång och skavande, det behövs något nytt. Exakt vad är kanske inte så lätt att sätta fingret på, men man gör ett försök att ange färdriktningen i del 3 Bortom modernismen.

Mest minnesvärt för mig är kanske Gunnar Larssons bidrag: Konsthistorien, ickekonsthistorien. Han konstaterar bland annat att nu när allt kan räknas som konst kommer det som fortfarande klassas som ickekonst att bli så exklusivt att det närmast blir elitistiskt. En bra sammanfattning av situationen tycker jag. Samtidskonstnärerna slåss om att bli först med att lansera ickekonsten. Om man nu kan hitta den.

Boken innehåller också intressanta avsnitt om arkitektur. Theodor Dalrymples karaktäristik av Le Corbusier som en kriminaldåre går kanske en aning långt för min smak, men visst är det egendomligt att så befängda idéer som Le Courbusiers stadsplaner kunnat få så stort genomslag och så förödande konsekvenser, inte minst i vårt land. Axel Odelbergs artikel: En stad utan intima rum och hemtrevliga prång, kompletterar kritiken mot Le Courbusier med exempel från den indiska staden Chandigarh. Alain de Botton skriver om Ornamentiken som kompass i samtiden.

I del två De utdefinierade kan man läsa om bortglömda men intressanta författare och konstnärer från omkring förra sekelskiftet. De som aldrig riktigt fick plats i historieböckerna.

Johan Lundberg bidrar med flera intressanta artiklar, bland annat en bra sammanfattning av Figurationsdebatten, som handlar om den lilla utställningen med norsk föreställande konst på Edsviks konsthall år 2009. Den som för ett ögonblick lyckades bryta mot konsensus i den svenska konstvärlden.

Se även:
Lars Anders Johanssons anmälan av boken
”Recension” i tidskriften Fokus
”Recension” i Helsingborgs Dagblad
Recension i SvD
Recension i GD
Recnsion i Expressen
Recension i UNT
Recension i Sydsvenskan

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i arkitektur, böcker, konst, konsthistoria, konstteori, musik, samtidskonst. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


+ sju = fjorton