Tiden strax före första världskriget fortsätter att fascinera mig. Första världskriget som enligt Barbara Tuchman ligger som en brandgata mellan den gamla tiden och den nya. Och nog förefaller tiden kring förra sekelskiftet rymma väl så många psykopater i oförtjänt maktställning som de vi möter senare under nittonhundratalet. Under den tiden grundlades den anda som gjorde första världskriget möjligt.
Kung Leopold II av Belgien framstår om man får tro Adam Hochschilds bok ”Kung Leopolds vålnad” som en av världshistoriens stora kriminaldårar, utrustad med psykopatens alla personlighetsdrag. Han var intelligent, charmig och belevad när så krävdes men samtidigt sjukligt girig, slug, manipulativ och totalt samvetslös. Boken är välskriven och välverifierad och att den handlar om verkliga händelser och personer gör den så mycket mer imponerande. Det är spännande läsning. Boken har undertiteln: ”Om girighet, terror och hjältemod i det koloniala Afrika”. Hjältarna och kampen mot Leopold har också en stor plats i boken.
Adam Hochschild: Kung Leopolds vålnad |
Leopold II av Belgien (1835-1909) |
Maria Henrietta av Österrike (1836-1902) |
Caroline (Blanche) Josephine Delacroix (1883-1946) |
Boken handlar om hur Leopold med list, svek och lögner lurade till sig hela Kongo, nuvarande Zaire som sin privata egendom under slutet av den period då västvärldens stater delade upp övriga världen mellan sig. Det var ingen vanlig kolonial erövring; något som i bästa fall kunde syfta till att ”civilisera underlägsna raser”, snarare var det i Leopolds fall fråga om att i privat regi begå överlagt rånmord och förslava ett helt land och ett helt folk. På vägen mot den rikedom grundad på utvinning av elfenben och gummi som var bedrägeriets mål gjorde Leopold och hans hantlangare sig skyldiga till ett folkmord på 10 miljoner människor. Som jämförelse kan man erinra om att Caesars erövring av Gallien ca tvåtusen år tidigare torde ha kostat ca en miljon människor livet.
Leopolds privatliv var också det anmärkningsvärt och orsakade på sin tid skandal. Sin lagvigda hustru Maria Henrietta av Österrike avskydde han från första stund och sammanlevde aldrig med någon längre tid. I stället hade han en rad älskarinnor, mestadels prostituerade. Den troligen enda människa han någonsin fäste sig vid var den 16-åriga prostituerade Caroline (Blanche) Josephine Delacroix, som han överöste med pengar, slott och gåvor och utnämnde till baronessa de Vaughan. De gifte sig 1909. Två dagar senare avled Leopold. Den före detta franske arméofficer Antoine-Emmanuel Durrieux som varit Carolines sutenör och förtrogne upprätthöll hon kontakten med under samvaron med Leopold. De båda gifte sig ett år efter Leopolds död. Som Hochschild skriver: en av alla tiders mest framgångsrika koppleribedrifter.
Henry M Stanley (1841-1904) iklädd egenutvecklad huvud- bonad med ventilationshål |
Henry M Stanley: ”Genom de svartes verlsdel. Nilens källor” och ”Kongo. Den nya fristaten i de svartes verlsdel”,vardera i två band. Numera föga läsvärda men fint illustrerade |
Henry Morton Stanley (1841-1904), mest känd som den som letade rätt på David Livingstone 1871, föddes och växte upp i Wales, Storbritannien under miserabla förhållanden. Vid 18 års ålder emigrerade han till USA, där han slogs i sydstatsarmén unde amerikanska inbördeskriget och senare verkade som journalist. Han gjorde flera upptäcktsresor i Afrika och var under en lång följd av år avlönad av Leopold II av Belgien som ett slags imperiebyggare, utforskare och propagandist. Han var tyrannisk, hårdför och hänsynslös, led av grav kvinnoskräck, men var effektiv och fick saker gjorda. Han skrev en rad böcker om Afrika, varav flera utgavs även på svenska.
William Sheppard (1865-1927) |
George Williams (1849-1891) |
Edmund Morel (1873-1924) |
Roger Casement (1864-1916) |
Så småningom uppstod en internationell motståndsrörelse mot Leopolds framfart i Kongo. Flera vittnesmål om ohyggliga förhållanden för de infödda läckte ut till omvärlden, bland annat från svenska missionärer. Flera svarta amerikaner engagerade sig i kampen mot Leopold. En av dem var veteranen från amerikanska inbördeskriget, pastorn, politikern och historikern George Washington Williams som anklagade Leopold för bedrägeri och grymhet och uppmanade det internationella samfundet att upprätta en kommission för att utreda händelserna i Kongo.
William Henry Sheppard tillbringade 20 år som missionär i Kongo och verkade för att sprida information om förhållandena där till omvärlden, vilket dock nådde framgång mestadels bland svarta amerikaner.
Den brittiske journalisten och sedemera parlamentarikern Edmund Dene Morel kom att bli centralfigur i en proteströrelse riktad mot Leopold. Roger Casement var under en tid brittisk konsul i Kongo. Han dokumenterade övergreppen och hjälpte Edmund Morel att grunda Congo Reform Association.
Joseph Conrad (1857-1924) |
Joseph Conrad: Mörkrets hjärta |
Leon Rom (1861-1924) som antas vara förebilden till Kurtz i Mörkrets hjärta |
Författaren Joseph Conrad arbetade under ett halvår 1890 som ångbåtskapten på Kongofloden. Erfarenheterna därifrån resulterade senare i romanen ”Mörkrets Hjärta”. Förebilden till bokens skräckfigur Kurtz kan ha varit den belgiske militären Leon Rom.
Andra bloggar om: böcker, historia, 1800-talet, Afrika, Kongo, Leopold II av Belgien, Kung Leopolds vålnad, Adam Hochschild, Henry M Stanley, Joseph Conrad, Mörkrets hjärta