En snabbsökning på Google Maps visade en anmärkningsvärd ansamling av gallerier i ett område i stadsdelen Mitte i centrala före detta Östberlin. Det visade sig stämma vid min galleripromenad längs Auguststrasse, Linienstrasse och Torstrasse. Den gamla DDR-arkitekturen har fått liv och puls genom inflyttning av mängder av konstgallerier och besläktade verksamheter, inte alltid väl synliga med skylt mot gatan, men de finns där.
U-bahn Oranienburger Strasse är lämplig anhalt |
Gallerierna ger liv åt trötta gator |
Linienstrasse |
Det blev en ganska snabb vandring med titt in i ett tiotal gallerier:
Astrid Köppe målar groddar i emalj |
Är det inte lite av Caspar David Friedrichs sumpiga stränder vid Rügen? |
Hartwig Ebersbach |
På KW Institute for Contemporary Art, Auguststrasse 69 kostar det 6 Euro att komma in, men så visar man också avancerad samtidskonst med beledsagande tvåspråkigt texthäfte för att det ska gå att begripa nånting:
Detta verk heter ”Thing” och ingår i en större utställning ”Ceal Floyer Show” på KW Institute for Contemporary Art |
”Thing” består av ett antal socklar eller pedistaler utan något föremål på. I stället finns högtalare från vilka det strömmar röster ur olika poplåtar som uttalar ordet ”thing”. De materiellt frånvarande föremålen representeras av de abstrakta sjungna orden. De ska alltså representera tingens idé. Jag tolkar verket som den idébaserade konstens ironi över sig själv, det speglar tomheten. Ja jag vet, jag borde sluta irritera mig på konceptkonsten. Men jag har fortfarande svårt att komma över att filosoferna annekterat så stor plats inom konsten. Vad har dom där att göra, vad tillför dom? För filosoferna borde det väl räcka med på sin höjd lite Powerpoint i seminariesalen?
Fler bilder från olika gallerier:
Läs även andra bloggares åsikter om konst, Berlin, Tyskland, gallerier, måleri, samtidskonst