Varg

Peter Stormare
Varg är en väldigt svensk film i den nya norrländska vildmarkstrenden. Filmen är intressant och hyfsat bra, mest på grund av huvudaktörerna Peter Stormare och Robin Lundberg samt fotot. Storyn är lite tunn med ibland onödigt mycket skoteråkande och en del osammanhängande klipp, men budskapet går ju fram kristallklart. Filmen inleds med informationen att det före 1965 var skottpengar på varg i Sverige. Efter 1966 blev det i stället straffbart att jaga varg.

Man undrar ju lite över lagar och prioriteringar av rättsväsendets resurser här i landet om filmen någorlunda realistiskt skildrar verkligheten. Upp till fyra års fängele för att slå ihjäl ett skadedjur när man verkar kunna klara sig undan med ett år för mord!? Och sätter man verkligen in hela den kriminaltekniska apparaten med DNA-prov, advokater och åklagare för ett jaktbrott? Kanske gör man det. Fast jag har svårt att begripa varför.

Kanske är det ekologismen som slår igenom här – tanken att alla levande varelser är lika mycket värda. För min del oroar jag mig mest för utrotningshotet mot människan. En del andra livsformer – allt ifrån förkylningsvirus till vargar skulle mänskligheten antagligen klara sig utan. Jag har för mig att de flesta livsformer som existerat på jorden redan har dött ut. Sån är evolutionen. Ändå verkar den ekologiska balansen ha återupprättats, fast kanske i nya banor. Tanken att man alltid måste låta naturen ha sin gång oavsett konsekvenser för människor är mig främmande, precis som om naturen skulle ha någon slags avsikt. Besynnerligt.

Varg får en trea *** för ett intelligent sätt att presentera ett konfliktfyllt ämne.

Andra bloggar om: , , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i film och TV. Bokmärk permalänken.

7 svar på Varg

  1. Inga M skriver:

    Ja, det är upp till 4 års fängelse för att döda en varg och när ett jaktbrott mot ett rovdjur misstänks så sätts alla resurser in direkt. Vi som bor ute på landsbygden har ju ofta problem att få tag på polis. I västra Värmland finnas det en patrull på ett område av Belgiens storlek under helgerna. Men när det gäller jaktbrott mot rovdjur så tvingas polisen till att agera med hög prioritet och infinna sig omedelbart. Det finns särskilda poliser anställda för jaktbrott trots att ganska få brott av den typen begås. Många tycker nog att det skulle vara mer behjärtansvärt att ha anställt särskilda poliser för andra typer av brott exempelvis våldtäkter eller barnövergrepp. Eller bättre resurser i domstolsväsendet så att man inte behövde vänta så länge att få till rättegångar.

    Jag delar Din skepsis till ett samhälle där djur ska ha mänskliga rättigheter. Det är för mig en helt främmande tanke och leder till absurda ställningstaganden. Ibland tycks ju djur ha ännu bättre lagskydd än människor, åtminstone när det gäller gamla människor. En gammal människa kan tvingas sitta inomhus många dagar i sträck, men kor och hundar måste få komma ut dagligen. När det gäller innehållet i hundmat så är lagstiftningen strängare än när det gäller mänsklig föda.

    Jag tycker Du är lite snål med betyget. De båda huvudrollsinnehavarnas prestationer var verkligen en höjdare. Och Kerstin Ekmans insats med bokbakgrund och manus var suverän. Det måste vara från henne som det autentiska i filmen kom.

  2. Börje skriver:

    Inga: He he: ”Mänskliga rättigheter åt djuren” – det formulerar väl problemet ganska väl.

    I filmen hade man till och med en helikopter vars synbarligen enda uppgift var att hålla koll på en enda ensam varg. Skulle inte förvåna mig om det speglar verkligheten samtidigt som det knappt finns helikoptrar att tillgå för sjuktransporter och räddningsstjänst nu när försvaret är under avveckling.

    Jag håller nog fast vid en trea i betyg, och det är gott nog på min skala. Filmen var inte alls dålig men jag upplevde inte den där riktiga dramatiken som man skulle göra i en fempoängsfilm. Men visst finns det scener som biter sig kvar.

  3. leif skriver:

    4 år är för lite.

    Alla jaktbrott ska ge minst 10 år.

  4. Börje skriver:

    Leif: Minst 10 år? Jaha, och vad förordar du för straff för mord? Högre eller lägre?

  5. Eva Nygren skriver:

    En väldigt viktig diskussion tycker jag, kring hur vi ser på djuren och på oss och hur vi tar hand om varandra. Man kan ibland höra folk säga att ”jag blir så fruktansvärt upprörd när man gör djur illa”. Och det är ju rätt – djuren är ju maktlösa, de är till för oss, äts av oss i vissa fall. Att dessutom kränka dem genom att behandla dem illa är ju förfärligt.

    Trots det är det ju rimligt att man i ett sådant samhälle, med så hög moral vad gäller behandlingen av djuren, tar fasta på att vi trots allt har våra egna att ta hand om. Våra gamla har det ofta inte bra, som ni påpekar.

    Börje: Jag tror inte jag ser Varg då … Vi tänkte rätt lika kring ”Things We Lost in the Fire”, även om du var lite mer entusiastisk än jag.

  6. Börje skriver:

    Eva: Att man inte vill tillerkänna djuren ”mänskliga rättigheter” betyder inte att man har rätt att behandla djur omänskligt, men i en värld med knappa resurser tycker jag man bör bestämma sig för vad som är viktigt.

    Angående filmer: jag värderar antagligen den subjektiva upplevelsen lite högre än rent professionella kriterier hos en film (och andra konstverk). T ex Inga som lever med varg inpå knutarna blir väl av naturliga skäl mer engagerad i en vargfilm.

  7. sven skriver:

    Obönhörlig tjurskallighet i vargfrågan skadar bara vårt rykte (jägarnas) och minskar nyrekryteringen av jägare.
    I dagsläget känns jägarförbundet inte som ett vildlivsfrämjande seriöst förbund utan som ett egoistiskt fördomsfullt förbund med stor oförmåga till nytänkande.

    Innan vargen hade dräpts ut från våra marker bedrevs inte jakt med lösspringande hund i någon större utsträckning. Det var först när vargen var borta som denna typ av jakt kunde bedrivas. Nu när vargen kommer tillbaka så blir det konflikter med denna typ av jakt. Varg är som varg är och kanske är det vi som kan ändra på våra jaktformer för att underlätta problembilden?

    Kort och gott, vi må tänka efter litegranna och hitta nya lösningar! Allt ska inte behöva lösas via gevärsmynningen. Det är i högsta grad osmart och primitivt tankesätt.
    Tro det eller ej men det finns jaktintresserade som är för varg och dessa är ofta unga människor…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


två + = åtta