Berlin I

För varje besök verkar Berlin bara bli allt trivsammare. Den speciella stämningen kanske har att göra med den lätt kaotiska stadsplanen med sina historiska avlagringar. Men jag undrar om det inte också hänger ihop med den rikliga grönskan. Berlin är en grön stad och även smågator är ofta tillräckligt breda för att tillåta trädallér och väl tilltagna trottoarer med smårutigt gatstensmönster, nästan som mosaik. Överallt rör sig ganska mycket folk men ändå råder ett påfallande lugn, trafiken är måttlig, mycket cyklar.

Och den våldsamma blandningen av bostäder i ganska höga hus ofta med balkonger mot gatan, arbetsplatser i glasarkitektur, högbanan S-bahn som skär genom stan, fint bevarad praktarkitektur och odefinierbara ytor – allt ger en känsla av riktig stad. Till och med den gigantiska nya gallerian Sony Center har en viss charm – 67 meter takhöjd med 102 meter spännvidd.

Trots busstrejk under mitt besök gick det utmärkt att ta sig fram med S-bahn och U-bahn, inga spärrar eller biljettkurer och tågen går i tid utan signalfel eller lövhinder på spåren som i Stockholm.

Unter den Linden
Unter den Linden
Viktoriaparken
Utsikt från Viktoriaparken
Riehmers Hofgarten
Riehmers Hofgarten i nyrenässans, snygga balkonger
Sony Center
Sony Center, 67 m takhöjd!

En arkitekt som satt sin prägel på Berlin är Karl Friedrich Schinkel. (Fast det var Langhans som ritade Brandenburger Tor). Schinkel var från början en lovande målare men efter att ha sett en målning av Caspar David Friedrich insåg han att konkurrensen var för stor, han sadlade om till arkitektur. Det kan man vara glad för när man ser de fenomenala nyklassisistiska byggnaderna i Berlin. Han använde grekiska förebilder, inte romerska eftersom det var den franska ockupationsmaktens stil på den tiden.

Neue Wache
Neue Wache, Karl Friedrich Schinkel 1816-18
Karl Friedrich Schinkel
Karl Friedrich Schinkel 1781-1841
Konserthuset Berlin
Konserthuset, Karl Friedrich Schinkel 1818-21
Altes Museum
Altes Museum, Karl Friedrich Schinkel 1823-30

Berlin är fortfarande 19 år efter återföreningen en byggarbetsplats, men folk verkar nöjda och glada.

Bygge
Det byggs mycket i Berlin
Vilstolar
Berlinarna är ganska avspända

Många verkar skriva om Berlin just nu. T ex Bobo Karlsson i SvD förmedlar stämningen mycket bra.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i allmänt. Bokmärk permalänken.

4 svar på Berlin I

  1. Inga M skriver:

    Oj är det så länge sedan återföreningen? Det känns som igår när vi fick de här rapporterna om hur folk började klättra över muren och för hand plocka ner den! Och vakterna som stod handfallna i avvaktan på order uppifrån. Med en hierarki som var jättestor så dröjde det så länge att återföreningen redan var ett fullbordat faktum innan man hunnit få till ett beslut om ett agerande. Åtminstone är det den version vi får av våra tyska vänner. Jag vet inte om den är korrekt.

    Men Berlin är en charmig stad. Vi har varit där några gånger och gillar verkligen kulturutbudet. Det är ju fantastiskt. Och man måste beundra satsningen på att bygga upp från grunden i den östra delen. Allt var förfallet; vvs-system, vägar, kommunikationer, telenät exempelvis. Det har kostat en förmögenhet att rusta upp hela östra Tyskland till modern västlig standard.

  2. Börje skriver:

    Inga: Jo tiden går. Jag var i Östberlin 1989 dagarna runt DDRs 40-årsjubileum, strax innan muren föll. Det var verkligen en trött stämning i stan och så förfallet med raserade fasader, sunkiga mjölkbutiker och sura och deprimerade människor, så som det mestadels var i öst på den tiden. Landet var totalt bankrutt trots att det ansågs som östblockets framgångsrikaste land. Skillnaden mot Berlin i dag är fullständigt otrolig, man blir verkligen glad över att det faktiskt går att åstadkomma så dramatiska förändringar.

    Samtidigt finns det ju många människor, inte minst i Sverige som sörjer att muren föll, ett mysterium jag aldrig upphör att förundras över.

  3. Oscar Carserud skriver:

    Berlin. Var just där. Förra gången för 18 år sedan var man tvungen att ha med sig pakettejp, ståltråd och skiftnyckel, för att kunna tejpa igen fönstret, stänga dörren och skruva på värmen i elementet, på hotellet. och det var ändå dyrt. Denna gång var hotellet otroligt. Vi bodde i en lägenhet helt bestående av IKEA. säng, badkar, bord kyl. allt! Men Pergamonmuseet var STÄNGT, denna gång. Jag som kommit dit för att se Ichtarporten. Fast jag lärde mig att beställa korv med curry och bröd. och hyra cykel. Och berlinarna var mycket trevligare än jag förväntade mig och det var inte ryska soldater överallt. Vilket var lite tråkigt.

    Oscar Carserud
    http://www.konstcentralen.se

  4. Börje skriver:

    Oscar: Visst har det hänt mycket i Berlin, allt har blivit trevligare. Jag var i Berlin första gången på 60-talet och man anlände med tåg genom Östtyskland med nerdragna gardiner och k-pistbeväpnade vakter på stationerna. Mitt i natten rycktes kupédörren upp av en passpolis i gestapoliknande utstyrsel. Mycket kulhål sen kriget i fasaderna, vilket verkar vara reparerat nu. Tror det var vid det besöket jag såg Ischtarporten.

    I Berlin skulle man kunna bo.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


tre + = nio