Vad ska vi ha alla gamla kyrkor till?
Jo det vet jag! I kyrkor kan man ha konserter. I Matteus fina kyrka på Vanadisvägen uppträdde i söndags den utmärkta Matteus symfoniorkester tillsammans med den lika utmärkta Matteus kör. Man skulle kunna tro att det i en liten kyrka som Matteus bara framträder små andrarangens ensembler. Så är det inte alls. Matteus orkester och kör är fullt bemannade och fyller ut kyrkorummet till sista plats och verkar dessutom passa anmärkningsvärt väl akustiskt i just Matteus. Inga spöklika ekon, bra tryck i stråkar, blås, bas och pukor, allt går fram.
Beethovens Egmontovertyr. Mmmmm… och Mozart härligt! Och så Brahms som jag tyckt är lite misstänkt smetiskt romantisk, där får jag tänka om. Schicksaslied och Altrapsodi med den utmärkta alten Karolina Blixt var otroligt starkt. En föreställning i absolut toppklass!
Kyrkorna som kultplats spelar väl fortfarande en viss roll, fast jag liksom de flesta andra svenskar, gissar jag, inte har besökt en kyrka i det syftet sen konfirmationen. Jag har liksom de flesta andra aldrig begärt inträde i svenska kyrkan, och varför jag med agnostisk åskådning fortfarande är medlem undrar jag ibland över. De visuellt storslagna kyrkorummen med plats för musik har ändå en dragningskraft. Många kyrkor har ju numera dessutom konstutställningar. Passar ju bra i den andliga miljön, så egentligen är det nog av kulturhistoriska skäl jag fortfarande finner det värt att betala kyrkoskatt.
Andra bloggar om: kyrkor, Matteus, musik, konserter, Beethoven, Mozart, Brahms
