Kammarorkestern O/Modernt hörde jag första gången vid konserten på Musikaliska med Evelyn Glennie. Det gav mersmak och lockade mig till konsert på Confidencen vid Ulriksdal.
O/Modernt spelar Scarlatti på Confidencen
O/Modernt under Hugo Ticciati med gästartister tar verkligen ut svängarna under festivalen ”Scarlatti och det tvåfaldiga” på Confidencen vid Ulriksdals slott. Första festivaldagens konsert fredag 12 juni hade visst titeln ”Scarlatti swings” och svängde gjorde det verkligen, särskilt under den sista tredjedelen. Konserten inleddes med en kortopera av Alexander Scarlatti, med två sångare och en dansare. Efter paus blev det solopiano och efter paus nr två hela ensemblen med gästartister på scen i ett enda mycket långt set av bitvis häftigt upprockad musik, vad jag förstår mestadels med Sarlatti som inspirationskälla.
Jag gillar verkligen de här försöken att utveckla klassiska mästerverk, Själva tanken är väl att ingenting grips ur luften, allt har en utgångspunkt, även en revolution måste ha något att avvika från. Och vad är bättre att bygga på än gamla mästare?
Hela konserten var bra men under sista tredjedelen lyfte verkligen taket i den gamla slottsteatern. Möjligen kunde man kortat den delen en aning – tre och en halv timme är ganska lång tid för en konsert. Delar av publiken, jag också, var tvungen att lämna lokalen innan konserten var slut för att hinna med sista bussen till stan.
Kammarorkestern O/Modernt kommer vi säkerligen få höra mer om och av framöver.
Recension av Lars Hedblad i SvD
Andra bloggare om musik, konserter, Scarlatti, Confidencen, O/Modernt
