Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php on line 19 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php:19) in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-includes/feed-rss2.php on line 8 Börjes konstblogg https://hoglander.se/blog Kulturupplevelser och mina bilder Mon, 01 Nov 2021 07:40:25 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.7.7 ”Party for Öyvind” på Sven-Harrys Konstmuseum 9/9 2021 – 23/1 2022 https://hoglander.se/blog/2021/10/28/party-for-oyvind-pa-sven-harrys-konstmuseum-9-9-2021-23-1-2022/ https://hoglander.se/blog/2021/10/28/party-for-oyvind-pa-sven-harrys-konstmuseum-9-9-2021-23-1-2022/#comments Thu, 28 Oct 2021 08:56:10 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9478 Fortsätt läsa ]]> Sven-Harrys Konstmuseum firar 10-årsjubileum med en stor och fullmatad grupputställning med Öyvind Fahlström i centrum. Fahlström (1928-1976) blev inte så gammal, men han hade stora framgångar med sitt konstnärsskap inom konst, poesi, drama med fler ämnen.

Fahlström hade vidsträckta internationella kontakter. Utställningstiteln ”Party for Öyvind” anspelar på inbjudningskorten utsända av Claes Oldenburg till den stora fest till Fahlströms ära som gick av stapeln i New York 1967, med flera hundra deltagare. Utställningen på Sven-Harrys visar också verk av en mängd andra konstnärer, det är en grupputställning från ungefär samma tidsperiod, femtiotal till sjuttiotal, men framför allt sextiotal då så mycket nytt hände.


Öyvind Fahlström, utan titel, 1958

Fahlströms bilder nästan exploderar av fantasi. Han var under perioden 1960-1975 gift med konstnären Barbro Östlihn. Hon har haft stor inverkan på Fahlströms konstnärskap då hon medverkat till att färdigställa hans tavlor.


Öyvind Fahlström: ”Den galiziska suggan” 1960


Öyvind Fahlström: ”Kalas på MAD” 1957-1959


Öyvind Fahlström: ”The Cold War”, 1963-1965


Öyvind Fahlström: ”Section of World Map – A Puzzle”, 1973-1965


Ulla Wiggen: Översättare, 1967

Barbro Östlihn: ”299 Grand Street”, 1964

Jean Tinguely: ”Trois Points Blancs” 1955

Olle Ängkvist: ””, u.t. 1958

Utställningen är antagligen den största som Sven-Harrys har haft, det är mängder av intressant konst från en period då så mycket hände. Här finns riktiga tavlor, bilder i mängd. Den utspårade samtidskonsten som idag verkar ha lämnat måleriet och gått över till filosofi är för den konstintresserade ointressant. Känslan ersätts av intellektet. Jag är skeptisk. För att se konst får man numera gå bakåt i tiden.

Recensioner
SvD 2021-09-18, Clemens Poellinger: ”Härligt röjigt konstparty från det kreativa 60-talet
DN 2021-09-22: ”Generös historielektion om Öyvind Fahlström
Expressen 2021-09-15, Peter Cornell: ”På Öyvind Fahlströms party finns alla med
Aftonbladet 2021-10-04, Camilla Hammarström: ”Festprissen Fahlström var kompis med alla
Sveriges Radio, Karsten Thurfjell: ”Sven-Harrys konstmuseum firar 10 med party för Öyvind Fahlström
Konsten.net 2021-10-12, Andreas Gedin: ”Party för Öyvind på Sven-Harrys

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/10/28/party-for-oyvind-pa-sven-harrys-konstmuseum-9-9-2021-23-1-2022/feed/ 2
John Chrispinsson: ”Den glömda historien. Om svenska öden och äventyr i öster under tusen år” https://hoglander.se/blog/2021/10/24/john-chrispinsson-den-glomda-historien-om-svenska-oden-och-aventyr-i-oster-under-tusen-ar/ https://hoglander.se/blog/2021/10/24/john-chrispinsson-den-glomda-historien-om-svenska-oden-och-aventyr-i-oster-under-tusen-ar/#respond Sun, 24 Oct 2021 18:02:47 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9452 Fortsätt läsa ]]>
John Chrispinsson: ”Den glömda historien”
Om svenska öden och äventys i öster under tusen år”
Norstedts 2011, 442 s

Numera brukar Sverige betraktas som ett avlångt land. Så har det inte alltid varit. I Den glömda historien ser man Sverige som ett runt eller fyrkantigt land, ett land som inte i första hand blickade åt väster utan mer åt öster.

Berättelsen börjar i Åbo och Viborg i Finland och fortsätter med orter i Karelen. Nyen var en liten svensk stad som låg där numera Leningrad breder ut sig.

Språkvetaren Hugo Ekhammar skrev 1943 ”Det forntida Östsverige och svenskdomen”. Han menade att svenskarna kom först och var landets urinnevånare och finnarna kom sedan. Den finsknationella rörelsen hävdade tvärtom att finnarna var först och ”de aggressiva och krigshetsande svenskarna invaderade landet och tryckte ner finnarna”.

Forskningen idag anser att de åländska öarna och kusten kring dagens Nystad och Åbo var en del av svearnas värld från femhundratalet e.Kr. De betalade skatt till svearnas hövdingar och deltog i vikingarnas handelsresor och krigståg. De första kristna kom från väster på 1000-talet. Inflyttningen från väst ökade och det finns inga tecken på konflikter med en ursprungsbefolkning.

Under Magnus Ladulås startade bygget av Åbo slott ca 1280. I öster var fienden handelsrepubliken Novgorod som ogillade det ökande svenska intresset.

På femtonhundratalet började man kalla landskapen i öster för Finland, det namn som tidigare bara gällt Åbotrakten. Andelen svenskar uppskattades under Gustav II Adolfs regeringstid till en femtedel av den totala befolkningen.

Så fortsätter berättelsen om Finland med fokus på Åbo fram till vår tid. Boken innehåller långa kapitel om ”Viborg – våra drömmars stad” och ”Nyen – staden som försvann” och ”S:t Petersburg – dröm och mardröm”

De följande kapitlen behandlar historien i städer i Estland: ”Riga – den sturska staden”, ”Narva – Nära bli Sveriges huvudstad”, ”Dorpat – storsvensk tankesmedja” och ”Hapsal – huvudstad i skansenland

Kung Johan III utsåg fransmannen Pontus De la Gardie till överbefälhavare av de svenska trupperna. Vid Tyska ordens samanbrott hade Narva erövrats av Ryssland år 1558. Med en blodig massaker återtog Potus De la Gardie Narva 1581. Hans fortsatta segrar ledde till freden vid Teusina 1595 där ryssarna erkände Estland som svenskt.

Estländarna har verkligen haft en lång och svår väg att vandra tills en egen nation kunde bildas. Tyska orden och tyska adelsmän har varit makthavare sen medeltiden. Sverige tog över makten under 1500-talet.

Efter en kortvarig självständighet mellan första och andra värdskriget tillföll Estland Sovjetunionen efter överenskommelsen med nazityskland. För att skapa skräck hos esterna använde Sovjet samma metod som hemma i Ryssland – man fängslade och mördade en betydande del av den estländska befolkningen och sände en del österut i tvångsarbete. Att Tyskland senare invaderade landet blev kanske en lättnad för esterna eftersom det systematiska mördandet upphörde. Fast i det ”Ostland” som planerades skulle judar och ryssar inte få finnas. Men Sovjetväldet återkom förstås vid slutet av kriget och varade fram till 1990-talet.

Boken är full av fakta och personnamn, ibland kanske lite i överkant för att man ska orka följa med i texten. Det intressantaste avsnittet för min del handlade om Estland under 1900-talet. Boken innehåller en detaljerad redovisning av svensktalande ester och deras flykt till Sverige under 1940-talet. Enligt en folkräkning i december 1941 bokfördes 6487 svenskar i Estland. Jämfört med 1934 var det en minskning med 15 procent, mestadels beroende på den röda terrorn. Totalt 30000 estländare flydde till Sverige. Den svenska regeringen verkar ha handlat ganska undvikande av rädsla för represalier från Sovjet.

Recensioner:
SvD 2011-09-06, Dick Harrison: ”Östsverige dränkt i ett hav av glömska
Expressen, Lars Gustafsson: ”John Chrispinsson: Den glömda historien
Sveriges radio 2016-09-03: ”Östersjöregionens dramatiska historia

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/10/24/john-chrispinsson-den-glomda-historien-om-svenska-oden-och-aventyr-i-oster-under-tusen-ar/feed/ 0
Waldemarsudde: ”Ett eget rum – Konstnärsrollen under det sena 1800-talet” 11/9 2021 – 23/1 2022 https://hoglander.se/blog/2021/10/04/waldemarsudde-ett-eget-rum-konstnarsrollen-under-det-sena-1800-talet-11-9-2021-23-1-2022/ https://hoglander.se/blog/2021/10/04/waldemarsudde-ett-eget-rum-konstnarsrollen-under-det-sena-1800-talet-11-9-2021-23-1-2022/#comments Mon, 04 Oct 2021 11:15:32 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9423 Fortsätt läsa ]]> Utställningen ”Ett eget rum” på Waldemarsudde är större än jag förväntat mig. Det handlar om kvinnliga konstnärers målningar, men som jämförelse visas också en del verk av män. Utsällningen innehåller mängder av fina porträttmålningar fast många av bilderna och konstnärsnamnen är okända för mig.

Några av mina favoriter:


Agnes Steigner: Självporträtt, 1895


Bertha Wegmann: Modellstudie 1879-82

Porträtt målade av Bertha Wegman är väl representerade i utställningen, men det är också verkligt fint måleri.


Bertha Wegmann: Konstnären Jeanna Bauck, 1881


Bertha Wegmann: Anna Seekamp, Konstnärens Syster 1882

Astra Nörregard: I ateljen, 1883


Hanna Hirsch-Pauli: Konstnären Venny Soldan-Brofeldt, 1886-87

Jenny Nyström: Självporträtt, 1884

Jenny Nyström: Interiör från Jenny Nyströms Ateljé, Tegnergatan 37, 1887


Bertha Wegmann: Porträtt av konstnären Marie Triepeke. 1885

Recensioner
Dagens Nyheter: ”Ett eget rum” är en underbar och upplyftande utställning
SvD: ”Kvinnliga vänskaper och nätverk i utsökta porträtt

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/10/04/waldemarsudde-ett-eget-rum-konstnarsrollen-under-det-sena-1800-talet-11-9-2021-23-1-2022/feed/ 2
Skiss: rutnät i brunt https://hoglander.se/blog/2021/09/05/skiss-rutnat-i-brunt/ https://hoglander.se/blog/2021/09/05/skiss-rutnat-i-brunt/#respond Sun, 05 Sep 2021 10:34:03 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9411
Pennteckning, Rutnät i brunt

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/09/05/skiss-rutnat-i-brunt/feed/ 0
Skiss: Rutnät i blått och grönt https://hoglander.se/blog/2021/09/04/skiss-rutnat-i-blatt-och-gront/ https://hoglander.se/blog/2021/09/04/skiss-rutnat-i-blatt-och-gront/#respond Sat, 04 Sep 2021 14:18:15 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9406
Pennteckning, Rutnät i blått och grönt

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/09/04/skiss-rutnat-i-blatt-och-gront/feed/ 0
Jaume Plensa: ”Carlota” nu vid Vanadisrondellen https://hoglander.se/blog/2021/07/18/jaume-plensa-carlota-nu-vid-vanadisrondellen/ https://hoglander.se/blog/2021/07/18/jaume-plensa-carlota-nu-vid-vanadisrondellen/#comments Sun, 18 Jul 2021 18:15:53 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9391 Fortsätt läsa ]]> Jag upptäckte nyligen den märkliga skulptur i jätteformat som dykt upp i min hemtrakt på Vanadisplan. Det är ”Carlota” som jag tror har flyttats runt till olika platser i landet. Skultpturen har fått samma namn som den unga flicka som varit modell. Skulpturen som skapats i gjutjärn av den spanske konstnären Jaume Plensa är sju meter hög och kommer att stå kvar på Vanadisplan året ut 2021. Mer detaljer om skulpturen hos Stockholm konst.

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/07/18/jaume-plensa-carlota-nu-vid-vanadisrondellen/feed/ 1
Artipelag: ”Rolf Hanson, Retroactive 5/9-28/11 2021” https://hoglander.se/blog/2021/07/14/artipelag-rolf-hanson-retroactive-5-9-28-11-2021/ https://hoglander.se/blog/2021/07/14/artipelag-rolf-hanson-retroactive-5-9-28-11-2021/#respond Wed, 14 Jul 2021 19:11:57 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9357 Fortsätt läsa ]]> Jag har inte sett någon tidigare utställning av Rolf Hansons (f 1953) målningar men ändå finns via tidningsbilder en stark minnesbild av trapporna i hans måleri under en period på 1990-talet och förstås målningar med lite odefinierade färgfält.
Utställningen med Rolf Hansons måleri är kanske inte helt linjär, alltså i tidsordning – ideerna kommer snarare i cirkulär ordning enligt utställningsbroschyren. Men visst är det ändå skillnad på de tidiga verkens abstrakta expressionism och de senare i mitt tycke mer tilltalande målningarna med ljusspel i avvägda färger. Men hela den stora utställninggen på Artipelag är en stark upplevelse som det tar ett tag att smälta.


Stora hallen på Artipelag”


Konstnärens uppmaning till publiken. Inte så dumt.

Utställningsbroschyren som ingår i inträdesavgiften är behändig och bra, jag tycker den innehåller det man kan behöva veta. Begreppet ”andlighet” dyker upp numera upp här och var i konstsammanhang, även på Rolf Hansons utställning. Är det månne Hilma af Klint som lämnar avtryck först nu?


Cousnoun, 1985. Tavlan är nästan fem meter bred.


Runtom hus III, 1995


Runtom hus IV, 1995

Sviten om hus föreställer konstnärens eget hus på Mörkö.


Runtom trappa III, 1997


Runtom trappa, 1999

Trapporna är inspirerade av konstnären Carl Fredrik Hill, vars psykiska instabilitet kan symboliseras av trappan som leder till en mörk ingång.


Utan titel, 2006


Hic et Nunc, 2015


Eadem Sed Atiler, 2007


Sine Nomen, 2012-2020

De fyra bilderna närmast ovan tilltalar mig mest, det är abstrakta mönster med väl utvalda färger. Jag tycker de utstrålar harmoni.

Recensioner
Johanna Persman i SvD 2021-06-12: ”Kraftfullt borrande in i måleriets kärna
DN 2021-06-12: ”Rolf Hanson är mästerligt monumental på Artipelag

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/07/14/artipelag-rolf-hanson-retroactive-5-9-28-11-2021/feed/ 0
Thielska galleriet 19/6–26/9 2021: ”Individ och andlighet – verk ur Gyllenbergs samling” https://hoglander.se/blog/2021/07/03/thielska-galleriet-19-6-26-9-2021-individ-och-andlighet-verk-ur-gyllenbergs-samling/ https://hoglander.se/blog/2021/07/03/thielska-galleriet-19-6-26-9-2021-individ-och-andlighet-verk-ur-gyllenbergs-samling/#respond Sat, 03 Jul 2021 14:15:08 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9319 Fortsätt läsa ]]> Utställningen på Thielska är verkligen sevärd, den innehåller finsk konst där många verk sällan eller aldrig visats i Sverige. Signe och Ane Gyllenbergs konstsamling innefattar nästan enbart tiden runt förra sekelskiftet, vilket också är min personliga favoritperiod när det gäller konst. Det var då allt intressant hände.


Albert Edelfelt: ”Den första snön” 1902-03

Fanny Churberg: ”Den gamla eken” 1872


ALbert Edelfelt: ”Bellman spelarluta för Gustav III och Gustaf Mauritz Armfelt på Haga” 1884

Albert Edelfelts målning i stort format: ”Bellman spelar luta för Gustav III” var en av de första verken som anskaffades till Gyllenbergs samling. Kanske inget mästerverk, men jag gillar ändå bilden med Hagapaviljongen i bakgrunden.

Fanny Churberg fick tydligen en del nedlåtande kritik under sin verksamma period. Kritikerna gillade inte målningarna av träd. Jag tycker de är fascinerande. Hennes ”vilda natursmak” förebådade expressionismen. År 1879 vann hon första pris i Konstföreningens tävling för yngre artister. Följande år slutade hon med måleriet innan hon fyllt 35. Hon blev i stället kulturjournalist och radikal feminist. Hennes måleri föll i glömska. Så synd.


Axeli Gallen-Kallela: ”Eftersläckning” 1887

Axeli Gallen-Kallela: ”De dödas flod” 1893

Axel Gallén använde från början det svenska namnet som signatur på sina målningar. Under den begynnande förfinskningen av det ryska Finland ändrade han liksom många andra sitt namn, det blev Akseli Gallen-Kallela.


Helene Schjerfbeck: ”Mörk dam” 1929

Helene Schjerfbeck: ”Sångerskan i grönt” 1916-17

Den stora stjärnan på utställningen är förstås Helène Schjerfbeck. Hennes konst är redan välkänd i Sverige. Jag har skrivit några bloggposter tidigare om Schjerfbeck, från utställningen 2013 på Waldemarsudde och utställningen på Ateneum i Helsingfors 2019-20.


Helene Schjerfbeck: ”Gula rosor” 1942

Helene Schjerfbeck: ”Vid bassängen” 1884
]]>
https://hoglander.se/blog/2021/07/03/thielska-galleriet-19-6-26-9-2021-individ-och-andlighet-verk-ur-gyllenbergs-samling/feed/ 0
Stig Lindberg på Millesgården 29/5 2021 – 30/1 2022 https://hoglander.se/blog/2021/06/24/stig-lindberg-pa-millesgarden-29-5-2021-30-1-2022/ https://hoglander.se/blog/2021/06/24/stig-lindberg-pa-millesgarden-29-5-2021-30-1-2022/#respond Thu, 24 Jun 2021 18:03:42 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9298 Fortsätt läsa ]]> Stig Lindberg (1916-1982) var verksam som keramiker vid Gustavsbergs fabriker och blev också fabrikens konstnärliga ledare.

Stig Lindbergs keramik finns säkert bevarad i många hem än idag. Jag gillar särskilt hans design av askfat. Man behöver förstås inte vara rökare för att hitta någon användning av de dekorativa askkopparna.

Keramikserien ”Karneval” innehöll kanske några av de mest populära objekten.


Vy över utställningslokalen

Utställningen på Millesgården är rätt så omfattande och visar också Lindbergs mångsidighet utöver keramiken, t ex skisser, teckningar, emaljer mm.

Det är en bra utställning. Många av utställningsföremålen är lätta att känna igen, men här finns också en del överraskningar. Mycket av keramiken verkar också finnas till försäljning i landets antikbodar, till väl tilltagna priser förstås.

Recensioner:
Bo Madesrand i Dn 2021-06-09: ”Stig Lindberg kombinerade lekfullhet med total kontroll
Dan Backman i SvD 2021-06-19: ”Generös upptäckarglädje på Millesgården
Therese Bohman i EXpressen 2021-06-05: ”Svenskarna skulle inte ha något utländskt krafs
Sveriges Radio 2021-05-28: ”Häng med på utflykt i Stig Lindbergs underbara formvärld

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/06/24/stig-lindberg-pa-millesgarden-29-5-2021-30-1-2022/feed/ 0
”Naturlyrik och färgens klang – Höjdpunkter ur konstsamlingen” på Waldemarsudde 12/6 – 22/8 2021 https://hoglander.se/blog/2021/06/15/naturlyrik-och-fargens-klang-hojdpunkter-ur-konstsamlingen-pa-waldemarsudde-12-6-22-8-2021/ https://hoglander.se/blog/2021/06/15/naturlyrik-och-fargens-klang-hojdpunkter-ur-konstsamlingen-pa-waldemarsudde-12-6-22-8-2021/#respond Tue, 15 Jun 2021 17:23:39 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9282 Fortsätt läsa ]]> Det sprakar av färg om måleriet runt förra sekelskiftet. Här är ett litet urval från utställningen från prins Eugens samling.


Isaac Grünewald: ”I fantasiens land”


John Sten: ”Vårdag från Midi” 1917


Leander Engström: ”Berglandskap, Bardodalen” 1915


Sigrid Hjertén: ”Franska bönder på café” 1927

Nils Kreuger: ”Maria kyrkogård” 1898

Leander Engström: ”Promenaden vid Manilla” 1914

Helmer Osslund: ”Midsommar, ’Nuolja'” 1922


Richard Bergh: ”Tystnad” 1893

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/06/15/naturlyrik-och-fargens-klang-hojdpunkter-ur-konstsamlingen-pa-waldemarsudde-12-6-22-8-2021/feed/ 0
Liljevalchs vårsalong 21 maj–22 augusti 2021 https://hoglander.se/blog/2021/05/28/liljevalchs-varsalong-21-maj-22-augusti-2021/ https://hoglander.se/blog/2021/05/28/liljevalchs-varsalong-21-maj-22-augusti-2021/#respond Fri, 28 May 2021 19:28:53 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9247 Fortsätt läsa ]]>
Karl Wennergren: ”Flacklandets namnlöshet”

Det första jag fäster mig vid på vårsalongen är bilden ovan ”Flacklandets namnlöshet”. Jag får associationer till romantikens landskap.


Ulla Andersson: ”Corona”

Naturligtvis kommer vi inte undan coronan även på vårsalongen. Ulla Anderssons bild är handbroderad.


John Wedel: ”Följa John”


Lars Agger: ”Gränslandet”

Lars Agger: ”Gränslandet”

Som vanligt flödar fantasin på vårsalongen. Lars Agger ställer ut fem teckningar i blyerts, krita och akvarell. Fina saker!


Anna Åkerström: ”Konsthallen”

Lovisa Sköld: ”Borrmaskin”

Svetlana Hällsten: ”Gör aldrig i morgon det som skulle ha kunnat bli gjort igår”

Svetlana Hällsten: ”Ett par extra järnstövlar”


Mikael Törnqvist: ”Klasstorleken spelar ingen roll, lilla vän”


Teres Karlsson: ”Shodan House”

Martha Kristensen: ”Föryngringsyta III”

Nils Hellman: ”Är det så här det blir?”

Jannike Holmberg: ”Hoge berg”


Morgan Stenman: ”Tysk mal”

158 konstnärer ställer ut 323 verk. Bäst att köpa biljett i förväg, begränsat antal samtidiga besökare!

Recensioner:
SvD 21-05-20, Dan Backman: ”Äntligen vårsalong – med dämpat tonläge
DN 21-05-22 Birgitta Rubin: ”Vårsalong kreativt smittad av pandemin
Expressen 21-05-21, Therese Bohman; ”Covid-19 tar över på Liljevalchs vårsalong
Aftonbladet 21-05-23, Camilla Hammarström: ”Pandemin präglar blek och tråkig vårsalong

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/05/28/liljevalchs-varsalong-21-maj-22-augusti-2021/feed/ 0
”Axel Törneman. Bohemliv och modernitet” på Thielska galleriet, 6 /2 – 6/6 2021 https://hoglander.se/blog/2021/05/22/axel-torneman-bohemliv-och-modernitet-pa-thielska-galleriet-6-2-6-6-2021/ https://hoglander.se/blog/2021/05/22/axel-torneman-bohemliv-och-modernitet-pa-thielska-galleriet-6-2-6-6-2021/#comments Sat, 22 May 2021 15:35:45 +0000 http://hoglander.se/blog/?p=9216 Fortsätt läsa ]]> Bara några veckor innan utställningen med Axel Törneman (1880-1925) slutar på Thielska kom jag äntligen iväg för att se den. Det är jag glad för. Törnemans konst som verkar ha blivit lite bortglömd bland alla de stora namnen runt förra sekelskiftet är verkligen sevärd. Jag har nog inte sett mer av Törnemans bilder än de som finns i Thielska galleriets egna samlingar. Ernest Thiel köpte in ett flertal av Törnemans verk, bland annat hans stora målning Nattcafé som påbörjades i Paris och avslutades i Sverige 1906.


Axel Törneman: Nattcafé I, 1905

Axel Törneman: Nattcafé II, 1906

Törneman målade gärna i stort fomat vilket framgår av utställningen. En av de första stora målningarna Bretagnare utförde han i Frankrike 1905 där den ställdes ut på Höstsalongen. Målningen gjordes i två versioner. Törneman var vid den här tiden påverkad av Edvard Munch


Axel Törneman: Bretagnare I, 1905


Axel Törneman: Bretagnare II, 1905


Axel Törneman: Självporträtt, 1904-05

Axel Törneman: Gudrun, 1905


Axel Törneman: Kring lampan, 1907


Axel Törneman: Gatans rytm, 1916

Törneman fick så småningom många uppdrag att smycka ut med stora väggmålningar, fresker i olika offentliga byggnader. På utställningen visas en film med flera av dessa bilder.
På Wikipedia finns en artikel om Axel Törneman, där ingår bland annat några bilder av väggmålningar.

Recensioner mm:
SvD 2021-02-20 Dan Backman: ”Hans breda palett sätter myror i huvudet
SvD 2021-05-16 Fredrik Sjöberg: ”Bortglömd banbrytare får hjärtat att slå snabbare
DN 2021-02-10 Bo Madestrand: ”Thielska fokuserar på Törnemans enastående konst
Expressen 2021-02-18 Hans Lindberg: ”Hans dystra dekadens gick aldrig till historien
Sveriges radio 2021-05-19 Mårten Arndtzen: ”Porträtt av konstnären Axel Törneman – en bortglömd pionjär

]]>
https://hoglander.se/blog/2021/05/22/axel-torneman-bohemliv-och-modernitet-pa-thielska-galleriet-6-2-6-6-2021/feed/ 2