Filmen om den autistiska unga kvinnan Temple Grandin som mot alla odds lyckas väl i livet släpper inte taget. Det var en ren slump att jag råkade se filmen på SVT 1 i lördags.
Hon beter sig verkligen extremt konstigt, men lyckas underligt nog ta sig genom både High Scool och College tack vare begåvning och envishet och stark uppbackning av modern och en lärare. Trots kompakt motstånd slår hon sig så småningom in på djurfarmer, slakterier och tidningsredaktioner där hon kan utveckla sina teorier om boskapsskötsel. Hon vet nämligen hur kor tänker.
Det jag fascineras av är Temples sätt att tänka i bilder, vilket gör att allt som har med naturvetenskap att göra går lätt medan exempelvis franska språket är svårare. För egen del kom jag att undra om det kanske finns nån slags konceptuell autism som gör att man dras till bildkonst men har svårt att uppfatta konceptkonst? 🙂
Temple Grandin spelas lysande av Claire Danes, och på sin hemsida ger Temple Grandin själv rolltolkningen klart godkänt.
Temple Grandin, född 1947 är numera professor vid Colorado State University och utnämndes 2009 till agronomie hedersdoktor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Dessutom hamnade hon 2010 på tidskriften TIMEs lista över världens 100 mest inflytelserika personer!
 Claire Danes som Temple Grandin |
 Den verkliga Temple Grandin föreläser 2010 |
Kontentan av detta är väl att även om du känner dig extremt konstig och missanpassad så finns det ändå alltid en chans att lyckas här i livet. Alltså en traditionell amerikansk success story men med verklig förebild som känns äkta även i filmversionen.
Temple Grandin får 4 **** poäng.
Läs även andra bloggares åsikter om film, Temple Grandin, autism, kor, boskapsskötsel
Åh, vilken underbar film det var! Sätter sällan på tv-n, men hamnade av en slump där och blev som helt fast! Håller verkligen med dig Börje!Känner mig ofta både konstig, extremt missanpassad och misslyckad, men den ger hopp-håll bara ut och kämpapå! Jag har nog också konceptuell autism….
Dora: Fortsätt måla som du gör! Jag tror att det kommer mer ut av det än att man bara lär sig hantverket. Så småningom blir det nog något personligt också. Det man ibland kanske eftersträvar i den mer trendiga samtidskonsten, men sällan når upp till. Där stannar det oftast bara i konstig konst.