Konstnärer i filmen.

Biografen Sture i Stockholm visar just nu en serie ”Konstnärer i filmen”.

Basquiat – den svarte rebellen

Missade obegripligt nog den här filmen när den kom 1996. Välspelad, med den porträttlike Jeffrey Wright i huvudrollen som Jean Michel Basquiat, den 19-årige tahitiska graffiti-konstnären som på några få år gjorde succe i New Yorks konstvärld och dog endast 27 år gammal efter ett självförbrännande liv.

Genomgående utmärkt skådespeleri. Rollen som Andy Warhol görs enligt min mening lysande av David Bowie. Kul kulturkrockar mellan New Yorks konstetablisemang och den skitiga konstnären. Bland annat en liten roll av Christopher Walken som försöker djupanalysera målningarna under en intervju med en uttråkad och uppgiven Basquiat. Jag vet inte om filmens Basquiat-målningar representerade verkliga original (copyrightregler?), men dom såg ganska häftiga ut, bättre till och med än de jag hittat efter en snabbkoll på nätet.

På den stora Warholutställningen på Liljevalchs nyligen ingick för övrigt några av de målningar som Warhol och Basquiat gjorde tillsammans. Hur kollektivmålandet gick till framgick också lite av filmen.

En stark fyra på min femgradiga filmpoängskala.

 

”Modigliani”

Tyvärr är detta en tämligen usel film, lång pretentiös historia som verkligen inte når fram. Den visar förvisso ett antal konsthistoriskt intressant personer och företeelser som den stora konsttävlingen – hur mycket som är fiction respektive sant är svårt att veta.

Modigliani är enligt mitt förmenande en lite överskattad konstnär – inte dålig, men att jämföra honom med Picasso som filmen verkar vilja göra är väl ändå att ta i? Kanske var det hans bohemiska livsstil och öde som skapade berömmelsen.

En svag tvåpoängare.

”Pollock”

En tredje film i seriens underkategori ”fulla konstnärer” är ”Pollock”, kompetent regisserad och spelad av Ed Harris som den alkoholiserade dropp- och stänkmålaren Jackson Pollock. Vad jag särskilt gillar i konstnärsfilmer är när man försökt återge något av det kreativa ögonblicket, när något föds. Den här filmen är en bit på vägen dit när lite utspilld färg skildras som upptakten till en ny konstform.

Stark trepoängare

”Frida”

En utmärkt film om mexikanskan Frida Kahlo med många fler vinklingar än konsten. Inte minst hennes trassliga äktenskap med Diego Rivera som också figurerar kort i ”Modigliani”.

Fyra poäng

 

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i film och TV. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


fem + = tio