Anders Zorn (1860 – 1920) var verkligen en superstjärna. Det tycker jag framgår efter att ha sett utställningen på Nationalmuseum. Han brukar jämföras med den spanske konstnären Joaquin Sorolla (1863 – 1923).
Utställningen är ganska stor och innehåller utöver de välkända verken en mängd bilder som jag inte sett tidigare. De många porträtten är kanske de mest framträdande, de ger på mig det starkaste intrycket. Flera målningar är utförda i akvarell och har samma skärpa som oljemålningarna.
Jean-Baptiste Faure, olja 1891 |
Carolina Andrietta Nobel, akvarell 1886 |
Coquelin Cadet, olja 1889 |
Parisiska, olja 1891 |
Ferdinand Boberg, blyerts, bläck, 1883 |
Mefisto, konsul Carlander, akvarell 1884 |
Luta, Ester Blenda Nordström, olja 1915
De bästa porträttbilderna är troligen de som föreställer Zorns nära vänner. Många dollarmiljonärer och andra beställningsverk har också målats av Zorn men ger inte samma personliga intryck.
Interiör med stol, St Ives, olja 1887 |
Zorns många bilder med vågskvalp är oöverträffbara. Det vet alla som har försökt måla nåt liknande.
Dans i Gopsmor, olja 1914 |
Mora marknad, olja 1892 |
I förgrunden på ”Mora marknad” ligger en berusad karl. Gumman som i bakgrunden leder en ko som hon inte lyckats sälja är Zorns mor.
Självporträtt, akvarell 1882 |
På utställningen finns också många exempel på Zorns grafiska verk. Och naturligtvis ett stort urval av nakna dalkullor.
Recensioner
SvD Dan Backman 2021-04-05: ”Fascinerande bredd bortom normkritik och pekpinnar”
DN Magnus Bons 2021-04-07: ”Zorns konst fascinerar och engagerar än i dag”
Expressen Valerie Kyeyune Backström 2021-04.10: ”Zorn håller på att få en ny publik”
Sveriges Radio Cecilia Blomberg 2021-04-07 ”Zorn – en svensk superstjärna på Nationalmuseum”