Lena Andersson: “Dottern”


Lena Andersson: ”Dottern”, Polaris 2020, 264 s.

Tvära kast efter halva boken. Första biten handlar om huvudpersonen Elsa (som är misstänkt lik författaren Lena Andersson) och hennes skidåkning som barn och tonåring fram till den dag hon måste välja mellan att tävlingsåka skidor eller att få äta sig mätt. Hon väljer det senare.

Nästa del handlar om Elsa som jobbar som Au Pair i USA och de konflikter som uppstår där när det svenska folkhemmets uppfostran kolliderar med amerikanska värderingar. Intressanta debatter på författarens vanliga höga intellektuella nivå när Elsa hamnar på en universitetskurs i lingvistik på ett amerikanskt universitet. Relativismen och upprorsandan frodas bland lärare och elever.

Elsa framstår som en udda figur trots att hon gör allt hon kan för att smälta in. Väl hemma igen i Sverige hamnar hon i debatt med fadern. Hennes åsikter från det amerikanska och från svenska universitetet mjuknar så småningom. Liksom faderns praktiska handfasta tro på sanningen återgår även Elsa så småningom till en mer vardaglig syn på världen.

Recensioner:
Expressen: Viktor Malm: ”Lena Andersson tar strid för det naturliga
Dn: ”Lena Andersson – med svart bälte i intelligens
SvD: Josefin de Gregorio: ”Lena Anderssons studie provocerar
Aftonbladet: Pia Bergström: ”Att växa upp i ett folkhem på glid

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i böcker, samhällsdebatt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


fem + fyra =