Kjell Westö: ”Där vi en gång gått”
Bonnier pocket 2015, 508 s.
Adlibris Bokus
Där vi en gång gått är absolut den bästa av de tre böcker av Kjell Westö jag läst hittills. Den svavelgula himlen är en släkthistoria från 1960-talet till nutid. Hägring 38 tilldrar sig år 1938 och Där vi en gång gått från ca förra sekelskiftet till omkring 1938. Alla tre böckerna förlägger handlingen till Helsingfors.
Där vi en gång gått följer tre familjer och hur deras vägar korsas. Det är adelsfamiljen, medelklassfamiljen och arbetarfamiljen. Jag kom först att tänka på Fogelströms Stockholmsskildringar, men Westös bok har ett lite vidare grepp och ger också en skymt av den dramatiska historien, inbördeskriget 1918 som blev ett trauma för många finländare, den fascistanstrukna Lapporörelsen, skjutsningarna, idrotten, musiken, fest och vardag. Men det är också en fin skildring av de olika romanfigurernas utveckling, både mot framgång och katastrof.
Intressant är också språket som förstås är svenska men här och var kryddat med finlandssvenska uttryck, Helsingforsslang från tiden, plus några fraser på finska, tyska, ryska och franska som visar på hur språksituationen ändras över tid. Engelskan ger sig i boken först till känna via jazzen.
Recensioner:
Heidi von Born i SvD 2006-09-18: ”Westö sjunger sin stads sång”
Yrsa Stenius i Aftonbladet 2006-09-18: ”Inget glömt inget förlåtet”
Fler böcker av Kjell Westö:
“Den svavelgula himlen”
”Hägring 38”
