Karin Bojs: ”Min europeiska familj : de senaste 54 000 åren”

Det här kallar jag släktforskning på allvar! Vi som lite förstrött kollat folkräkningar, husförhörslängder och bouppteckningar i de många digitala arkiv som numera finns på nätet, för att få lite grepp om de senaste generationerna anförvanter, vi ska kanske tänka om.

Den nya DNA-forskningen som just nu utvecklas snabbare än IT-branschen ger helt nya möjligheter att utröna släktens härkomst. Men Karin Bojs bok går längre än till den egna släkten. Den sammanfattar flera år av det senaste inom DNA-forskningens tillämpning inom arkeologi och antropologi, bland annat via intervjuer med ett sjuttiotal forskare och museifolk runt om i världen. Men den är också en fascinerande släkthistoria och beskriver därtill möten med människor och deras olika idéer om människans härstamning plus intressanta iakttagelser från platser och museer som författaren besökt under bokens tillkomst.


Karin Bojs: ”Min europeiska familj : de senaste 54 000 åren”
Bonnier 2015, 485 s. ISBN: 9789100139117

Fascinerande vad man kan få fram med DNA-teknik! Via mitokondrie-DNA från människoben funna på olika platser härleder Bojs sina förmördrar till en bestämd kvinna som bör ha levt för ca 54000 år sedan i trakten av Genesarets sjö. Det antas nämligen vara platsen där homo sapiens som utvandrat från Afrika först stötte på neandertalmänniskan. Karin Bojs anmoder som hon gärna kallar ”Ursula” är en sentida släkting till en ”Eva” som levde i Afrika för ca 200000 år sen. Karin Bojs föreställer sig hur ”Ursula” möter en neandertalman, som hon parar sig med och sen föder en ”trollunge”. Alla nu levande människor tillhör samma haplopgrupp som ”Eva”, alltså de bär på en gemensam grupp mutationer och tillhör därför samma gren på ett släktträd. Och Karin Bojs, bland många andra förstås, tillhör samma haplopgrupp som ”Ursula” och är alltså släkt.

Alla européer och många andra bär några få procent neandertalgener i sina arvsanlag. Det var den svenske forskaren Svante Pääbo vid Max Planck-institutet i Leipig som 2009 fastställde att neandertalarna inte var våra förfäder, utan en särskild människotyp som en tid levde parallellt med homo sapiens. 2010 kom nästa forskningsresultat från Pääbo som påvisade att neandertalare och homo sapiens måste ha parat sig vid några tillfällen.

Berättelsen framåt i historien är inte mindre fascinerande. Istiden och stenåldern var kanske inte fullt så primitiv som man kanske föreställer sig. Flöjter tillverkade av ben från gam och en 30 centimeter hög elfenbensgestalt med lejonhuvud tillverkad för 40000 år sen visar på att konst och musik inte var okänt redan under jägar- och samlartiden. Himmelsskivan från Nebra, i brons och guld, ca 4000 år gammal, användes för fastställande av vintersolståndet redan 1000 år innan Babylonierna i skrift berättade om metoden. Lika fascinerande är det enorma landområde ”Doggerland” som nu ligger under vatten nånstans mellan Danmark och Nordjön, men som för 20000 år sen kan ha varit ett kärnområde för jägarkulturen vid istidens slut.

En omtridd teori är tydligen hur jordbrukskulturen kom att avlösa jägar- och samlarkulturen i norden efter istidens slut. Nyare forskning visar att jordbruket inte uppstod spontant bland lokala jägare i norden. Det kom hit tillsammans med invandrare med ursprung i nuvarande Syrien och ”bördiga halvmånen”. Tekniken övertogs senare gradvis av den lokala jägarbefolkningen.

Sedan fortsätter jakten på släktingar framåt i tiden med hjälp av både DNA-analys, arkeologiska metoder och mer traditionell släktforskning och inte minst med åtskilliga intervjuer med forskare. Ismannen Ötzi, Cro-Magnonmänniskan, det första ölet, indoeuropéerna, vikingar och en mängd andra fenomen får egna kapitel.

Många intressanta avslöjanden görs på vägen om mänsklighetens historia. Och det är de senaste vetenskapliga rönen vi får ta del av. Allt kompletterat med Karin Bojs tankar och reflektioner om hur människorna egentligen kan ha haft det. Boken innehåller också råd till den som vill börja DNA-släktforska. Allt väl belagt med referenser, välskrivet, pedagogiskt och fullt begripligt. Boken är också försedd med bra illustrationer.

Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i böcker, förhistoria. Bokmärk permalänken.

2 svar på Karin Bojs: ”Min europeiska familj : de senaste 54 000 åren”

  1. Torbjörn Sidenbladh skriver:

    Verkar vara en mycket intressant bok! Köpte den som e-bok idag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


åtta + = tolv