Hans Fallada: Ensam i Berlin
Lind & Co pocket, 2013, 692 s,
ISBN: 9789174611892
Trots sina närmare 700 sidor tillkom Ensam i Berlin på bara några veckor 1947. Möjligen märks brådskan i några detaljer här och var i texten, men som helhet är det en otroligt stark berättelse med verklighetsbakgrund. Ensam i Berlin handlar om motståndet mot Hitler av vanliga människor i Berlin under 1940-talet.
Claus_Schenk_von_Stauffenberg, Syskonen Scholl och andra medlemmar av motståndsgruppen Vita rosen är välkända för sitt motstånd mot hitlerregimen under andra världskriget. Mindre kända är Otto och Elise Hampel som avrättades den 8 april 1943. De båda blev förebild för Hans Falladas roman om arbetarparet Otto och Anna Quangel som sprider ut hitlerfientliga texter i Berlin.
Ett av Otto och Elise Hampels brevkort. Bildkälla: Wikimedia
Boken utvecklas i början som en spänningsroman där Gestapo är paret Quangel på spåren. Diverse bifigurer fyller ut bilden av den auktoritära angiveristaten där rädslan är den förhärskande känslan och ingen går säker, men där både mänsklig skröplighet och moralisk resning förekommer. Så småningom blir det hela förstås en skildring av tredje rikets parodiska rättsväsende och så en fängelseskildring ända fram till det bittra slutet. Otroligt starkt skildrat.
Det är svårt att i dag riktigt föreställa sig livet i en totalitär diktaturstat där minsta misstag eller förflugna ord kan leda till döden eller i bästa fall koncentrationsläger. Den som undrar varför det förekom så relativt lite motstånd – i varje fall som blivit känt av omvärlden – mot naziregimen i Tyskland på 1930- och 40-talen har en del att hämta i Hans Falladas Ensam i Berlin. Ett sånt skräcksamhälle som målas upp i boken gör att man undrar hur det egentligen var möjligt att överleva mentalt under de mörka åren. Samtidigt är skildringen absolut trovärdig. Den får mig att tänka på Sofi Oksanens Utrensning.
Det kan inte bli mindre än fem [*****] poäng för Ensam i Berlin.
Andra bloggar om böcker, Hans Fallada, Ensam i Berlin, nazityskland
Jag vill verkligen läsa den här boken, som ett tidsdokument och för att få några idéer om tendenser att se upp för och motverka i sin egen tid.
Boken är verkligen högaktuell för alla demokrativänner.