Karl Schlögels Terror och Dröm i föregående bloggpost innehåller några kapitel om sovjetisk konst och arkitektur som gjorde mig nyfiken på en del av konstnärerna och deras verk. Den ryska konsten var ju en viktig del av den modernistiska rörelsen i början av 1900-talet med stilar som konstruktivism, suprematism och rayonism. Under Stalin kom konsten dock alltmer att styras mot socialrealism och arkitekturen mot klassicism.
Ett kapitel i Schlögels bok handlar om Sovjetunionens bidrag till världsutställningen i Paris år 1937. Ett centralt arkitektoniskt verk just år 1937 var givetvis själva utställningspaviljongen. Den skapades av Boris Iofan (1891-1976) och kröntes av en 24,5 meter hög skulptur i rostfritt stål ”Arbetare och kolchoskvinna” av Vera Muchina. Skulpturen har med sin framåtriktade rörelse ansetts inspirerad av Nike från Samothrake, eller av Kritios och Nesiotes skulptur av tyrannmördarna Harmodius och Aristogeiton. Paviljongen vars stil mest liknar stram art deco framhäver med sin långsmala form också den framåtriktade rörelsen.
Boris Iofan: Sovjetiska utställningspaviljongen med Vera Muchinas monumentalskulptur, Paris 1937 |
De sovjetiska och tyska utställningspaviljongerna stod mitt emot varandra på utställningsområdet likt kombattanter färdiga till strid. Albert Speer som var arkitekt för den tyska paviljongen fick av en slump i förväg se ritningarna till Sovjets paviljong med det framåtblickande arbetarparet på toppen. Han lät då ändra den tyska paviljongen så att den blev högre och med sina bastanta kolonner skulle göra intryck av försvarsmur med den tyska örnen blickande ner på motsidans paviljong.
Så här såg de båda paviljongerna ut på utställningsområdet:
Vera Muchina: Kolchoskvinnan |
Skulpturen på plats i Moskva |
Skulpturen har varit nedmonterad i 40 delar men har efter renovering ställts upp igen i Moskva. Bildkälla |
Läs även andra bloggares åsikter om konst, arkitektur, skulptur, Rysk konst, Sovjetisk konst, Boris Iofan, Vera Muchina, Parisutställningen 1937
Vilka imponerande proportioner på arbetarparet! Och så intressant att se filmen från utställningsområdet. Tack för det!