Christopher Rådlund ställer ut på Galleri Agardh & Tornvall till och med 11 november. Han målar moln som ingen annan. Det är förstås inget nytt motiv och det är kanske också själva poängen – ett måleri så tidlöst och så fjärran från det nutida kontemporära. Jag skulle vilja lära mig måla sådana moln. Det är svårare än man skulle kunna tro att få det att se rätt ut.
Färgskalan och motivkretsen i Rådlunds måleri är konsekvent nattligt gråblå med enstaka bilder i ljusare ton. Bilderna av byggnader och landskap är oftast avbildade med centralperspektiv, vilket kan göra bilderna spännande men också lite platta och anspråksfullt högtidliga. På många av bilderna ses landskapet genom öppningar i byggnader, valvbågar eller liknande som jag tycker stjäl uppmärksamheten och ger ett lite stelt intryck.
Christopher Rådlund: ”Mt. Zion Cemetery (N.Y.)” |
Christopher Rådlund: ”Parklandskap” |
Christopher Rådlund: ”Neue Wache (Berlin)” |
Den fina lilla målningen ”Parklandskap” påminner inte så lite om Prins Eugens ”Molnet” – säkert avsiktligt. Flera bilder av Skogskyrkogårdens vidsträckta gräskullar får mig för ett ögonblick att tänka på Peter Fries horisontmåleri. Men Frie är en slags skicklighetsmålare som jag tycker är ganska överskattad. Man kan tycka att Rådlunds färgskala är aningen dyster men nog är måleriet bra mycket innehållsrikare än exempelvis Fries.
Christopher Rådlund: ”Skogskyrkogården” |
Christopher Rådlund: ”Romdalsalpene” |
Jag tror att Rådlund brukar räknas som en retrogardistisk målare, alltså i opposition mot den trendigare samtidskonsten. Det bestående mot tillfällighetskonsten. Det sköna mot det fula. Sämre kan man välja att ägna sin tid åt. Och utställningen är klart sevärd.
Läs även andra bloggares åsikter om konst, samtidskonst, utställningar, Christopher Rådlund, Agardh & Tornvall
Det var ett bra tips, jag känner inte till Rådlund sedan förut men jag ska definitivt kolla upp honom. ”Parklandskap” påminner en hel del om prins Eugens ”Molnet” (http://www.hypnodev.se/popupsidor/molnet.html) och ”Skogskyrkogården” och ”Romdalsalpene” ger mig Molnet-möter-Dödens-ö-vibbar. Mycket trevligt! Tack så mycket!