Akvarell: San Marino, Februari 2011, ca 16×26 cm
Andra bloggar om: akvarell, San Marino
Kategorier
- allmänt (56)
- bloggning (24)
- böcker (194)
- film och TV (69)
- historia – samhälle (208)
- 1800-1900-tal (45)
- antiken (103)
- förhistoria (9)
- samhällsdebatt (40)
- konst (355)
- arkitektur (27)
- konsthistoria (108)
- konstteori (27)
- samtidskonst (181)
- utställningar (247)
- mina bilder (166)
- musik (65)
- scen och teater (31)
Blogroll
Kategorier
Arkiv
Meta
-
Härligt! Oj vad du reser, lyckost!
Vi tog en tur till San Marino i samband med resan till Ravenna i november förra året. Men det var tät dimma, man såg inte ett dugg.
Nu har jag alltså varit i Stockholm och kollat utställningsläget. Edsviken var en rejäl besvikelse för min del men det finns säkert andra som uppskattar detta.
Silverutställningen på Nationalmuseum var intressant, välgjord.
Etnografiska besökte jag pga Ditt positiva inlägg här och det var väl värt besök, spännande upplevelse om något som jag trodde egentligen inte existerade.
Moderna har fantastiska utställningar nu, jag borde ha varit där en heldag men hann inte.
GAN på Waldemarsudde är ju en pedagogiskt väl genomförd retrospektiv, otroligt många bilder av honom har man fått ihop.
Och sist men inte minst; Liljewalchs är ju bara såååå häftig. Lindstocken och en hel del annat som man blir glad över!
Jag kommer att skriva om det här på bloggen lite vartefter som jag får ihop inlägg.
Är det Din egen bild?
Inga: Imponerande utställningsrunda i Stockholm! Har sett att du skrivit om en del redan. GAN och silverutställningen har jag inte hunnit med ännu. På Moderna är det väl just nu Eva Löfdahl du menar, den har jag sett. Inte direkt i min smak men intressant ändå, väldigt intuitivt, lite långsökt svårfångat. Men det finns nåt där.
Akvarellen är förstås min egen.
Jag märker att jag gillar Din bild. Den finns kvar i minnet och jag återkommer för att se den igen!
Sarah Moons bilder på Fotografiska har Du sett förstås eftersom hon har inspirerat Dig till målningar. Jag tyckte att de var fina. Alltid roligt att se en utställning med så mycket av samma person.
Inga: Såg att du också skrivit om Sarah Moon. Jag gillar det retrobetonade hantverket i hennes bilder. Det blir inte bara tråkiga reportage som många fotutställningar, utan visuellt och bildmässigt intressant.