Ravenna (2) – Theoderik och arianismen

År 476 avsatte den skiriske germanhövdingen Odovakar den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus i Ravenna. Den östromerske kejsaren Zeno i Konstantinopel fick dock sådana besvär med Odovakar, som formellt skulle vara hans lydkonung, att han tog hjälp av en annan german, nämligen ostrogoten Theoderik, sedermera Theoderik den store (454 – 526) för att bli av med Odovakar. Efter diverse fältslag mellan de båda germanernas härar kom man fram till ett fredsfördrag dem emellan. När detta fördrag skulle firas med en bankett den 15 mars 493 tog sig Theoderik för att egenhändigt hugga ihjäl Odovakar och senare dessutom ta livet av hans hustru och bror. Theoderik blev krönt till kung över ostrogoterriket i Italien, men fortsatte att vara lojal mot den östromerske kejsaren fram till sin död 526.

Theoderiks mausoleum, Ravenna
Theoderiks mausoleum, Ravenna
Theoderiks mausoleum, Ravenna
Theoderiks mausoleum, sarkofagen

Theoderiks mausoleum uppfördes på 500-talet efter Theoderiks död, där han också begravdes. Redan på 800-talet rapporterades dock att de jordiska kvarlevorna av Theoderik var försvunna. I dag finns i mausoleets övervåning bara underdelen till en jättestor, delvis skadad, badkarsliknande sarkofag.
Byggnaden har två våningar. Taket består av ett enda stort block kalksten med 11 meters diameter. De ögleliknande formerna på taket ger mig associationer till en krona, men de var sannolikt också avsedda som fästen för lyftanordningar när man skulle lägga den enorma kupolen på plats. Varför kommer jag vid anblicken av byggnaden att tänka på Ferdinand Boberg eller någon annan jugendarkitekt? Det är ett harmoniskt, välproportionerat bygge, 1500 år gammalt men väl bevarat.

Theodorik var kristen, men inte katolik eller ortodox utan arian liksom många germaner. Arianismen grundades av Areius (256-336) som ansåg att endast Gud är gudomlig, Jesus och den helige ande (och eventuella andra gudomligheter) är bara Guds skapelser. För mig som uppfattar teologi ungefär lika begriplig som samtida konstteori förefaller dock arianismen jämfört med den förvirrande treenigheten enkel och sympatisk. Till och med den antika tanken: ”ju fler gudar dess bättre”, verkar vettigare. Men liksom den egyptiske farao Akhenaton på 1300-talet fvt blev hatad och fördömd (efter sin död) eftersom han infört en monoteistisk soldyrkan i riket, blev arianerna hatade och slutgiltigt fördömda som kättare av konciliet i Konstantinopel 381. Den religiöst tolerante Theoderik brydde sig inte om konciliet men efter hans död förföll snabbt arianismen i Italien. Den levde kvar hos longobarderna in på 700-talet och liknande drag finns hos dagens Jehovas Vittnen och andra sekter. Och så förstås Isaac Newton som blev arian.

Baptisterio degli Ariani
Baptisterio degli Ariani
Baptisterio degli Ariani
Baptisterio
degli Ariani
Baptisterio degli Ariani
Baptisterio degli Ariani

Battistero degli Ariani har bevarad mosaik i taket som föreställer kristi dop och de tolv apostlarna. Den centrala bilden visar Johannes döparen, Jesus och en personifikation av flodguden Jordan. Till skillnad från takmosaiken med samma motiv i Battistero degli Ortodossi är Jesus här avbildad som en skägglös yngling. Avbildningen av vatten tycker jag är otroligt fin liksom skuggor och veck i kläder. De tolv apostlarnas ansikten är avbildade som individuella porträttbilder (klicka för förstoring!). Och det här är mosaik, inte måleri!

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i antiken, historia - samhälle, konst, konsthistoria. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


åtta + fyra =