 |
Hans Furugagen: Pompeji bakom ruinerna Natur och Kultur 2004, ISNB: 01270977625. 192s. |
Nio år efter att Pompeji begravts under ett tre meter tjockt lager av pimpsten och aska och Herculaneum helt försvunnit under ett tio meter tjockt täcke av gyttja och lava eftet Vesuvius utbrott år 79 besöker den romerske poeten Martialis katastrofplatsen och uttrycker sina känslor så här:
Här var Venus hemvist som var henne mera kärt än Sparta.
Här låg staden som var känd
för att den hade Herkules namn.
Allt nu ligger härjat, svart av elden,
dränkt i den giftiga askan.
Inte kan de höga gudarna velat detta?
Liksom Mary Beards bok om Pompeji i föregående bloggpost behandlar Furuhagen förstås livet i Pompeji och visserligen överlappar de båda böckerna varandra till en del men Furuhagens Pompejibok har lite andra vinklingar på exempelvis urgrävningshistorien som också är intressanta.
Gustav den tredjes besök bland ruinerna beskrivs med utdrag ur handsekreteraren Adelberths dagbok: ”Under vårt besök upphämtades några lerkrukor ur jorden, föga sällsynta och kanhända ditlagda för att giva herr greven av Haga det nöjet att se en lyckad utgrävning”.. En skarpsynt och antagligen riktig iakttagelse. Gustav den tredjes Italienresa medförde bland annat att ett Psyketempel uppfördes av Louis Jean Desprez i Hagaparken. Templet är nu rivet men det ska ha varit en kopia av Isistemplet i Pompeji. Flera akvareller av Desprez finns också med som illustrationer i boken. Efter kungens italienresa tillkom även den skulptur av Sergel vid Skeppsbron där Gustav den tredje är modellerad efter Apollo di Belvedere.
Andra berömdheter som har samband med Pompeji och som tas upp i boken är sir William Hamilton vars antiksamling i dag utgör en stor del av British Museums samlingar; Johan Wolfgang Goethe som först blev besviken vid anblicken av ruinerna som inte motsvarade hans antika dröm; Napoleon vars syster Caroline Bonapart som organiserade utgrävningar i stor skala med hjälp av 1500 soldater som skottade undan aska och pimpsten. Även Wolfgang Amadeus Mozart besökte Pompeji och när hans opera Trollflöjten hade premiär 1791 var scenografin inspirerad av ruinerna – Sarastros palats var en kopia av Isistemplet. Tillkomsten av Il Gabinetto Secreto – det hemliga kabinettet vid museet i Neapel med plats för de mer ”obscena” fynden skildras också.
I övrigt ger boken en god bild av själva Pompeji och de slutsatser man kan dra av människornas liv där. Hans Furuhagen skriver koncist och intressant; boken är inte lika utförlig som exempelvis Mary Beards bok men har en annorlunda, mindre akademisk vinkling och även delvis bättre bilder.
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, antiken, Hans Furuhagen, Pompeji, arkeologi, historia
Pingback: Pompeji « Börjes konstblogg