Figurationer på Edsviks konsthall

Marianne Wiig Storaas Marianne Wiig Storaas Marianne Wiig Storaas

Marianne Wiig Storaas: Flicka vid fönster, 2008 (triptyk)

I dag är det vernissage i den nya utvidgade delen av Edsviks konsthall. Invigningen av utställningen ”Figurationer” förrättades av Norges nya ambassadör Anne Lund. Utställningens underrubrik lyder nämligen:”Realism och romantik i norsk samtidskonst”. I centrum för utställningen står följdaktligen verk av Odd Nerdrum och hans elever och efterföljare, men även andra norska konstnärer med figurativ motivkrets finns representerade.

Helene Knoop
Helene Knoop
Odd Nerdrum
Odd Nerdrum
Trine Folmoe
Trine Folmoe

Visst måste man beundra Odd Nerdrums tekniska skicklighet och fascineras av hans mystiska fantasifulla motivvärld, men det är något tragiskt, sorgset i hans måleri som stör mig, inte i tekniken utan mer i de arkaiska, ofta lite tillbakablickande motiven. Samma tekniska skicklighet men ett friskare uttryck tycker jag mig se hos Nerdrums elever, som Helene Knoop eller Trine Folmoe. Nerdrum har ju skapat upphovet till en ny internationell rörelse ”kitschmåleriet”. ”Kitsch” skiljer sig från ”konst” genom att ”bejaka sentimentalitet och ge ogenerat uttryck för en allmängiltig medmänsklighet, fylld av vitalitet och patos.”

På utställningen finns också en hel del måleri som verkar falla utanför Nerdrumskolan och många av de bilderna tilltalar mig kanske mer. Min favorit blir Marianne Wiig Storaas triptyk Flicka vid fönster. Oemotståndligt ljusspel.

Initiativet till utställningen har tagits av tidningen Axess. Uppdatering: Här har jag missuppfattat en del. Den riktiga versionen av utställningens tillkomst lämnas av Christopher Rådlund i en kommentar till denna post.

Samma dag som utställningen har vernissage publiceras även boken ”Figurationer” skriven av Axessredaktören Johan Lundberg jämte konstnären Christopher Rådlund.

Om utställningen: Slottet i saknadens dalar, Axess, SvD Blogg PJ Anders Linder, Kulturstan

Uppdatering 2009-07-10: Den beröringsskräck när det gäller föreställande konst som en del konstkritiker verkar lida av är lite egendomlig tycker jag.

Anna Brodow Inzaina skriver i SvD att ”Problemet är att Lundberg och Rådlund kopplar samman konstnärlig kvalitet och storhet med materialval och tekniker och blundar för det alla andra ser: obehagliga påminnelser om ideologistyrd konst där realism varit påbjuden och obskyra romantiska traditioner.” Det är som Axessredaktören Johan Lundberg skriver någonstans att man inte verkar kunna nämna ordet föreställande konst utan att få Hitlers akvareller dängda i huvudet. Johan Lundberg ger svar på SvD kritiken på Axessbloggen där dessutom Anna Brodow Inzaina verkar backa några steg.

Nils Forsberg hyllar i Expressen konceptkonsten och får på Axessbloggen den berättigade frågan varför han i så fall inte hellre ägnar sig åt filosofi än åt konst. Och det är här nånstans problemet ligger för min del: Konstvärlden har annekterat begreppet ”konst” men ägnar sig mest åt filosofisk diskurs där det fysiska konstverket är av underordnad betydelse. Det är en värld där det emotionella är bannlyst eftersom det ger ”obehagliga påminnelser”. Som om det vore farligt att någon kan bli berörd av konst.

Uppdatering 2009-08-09:
Många har skrivit om uställningen, Inga Magnusson är ytterligare en, med en i mitt tycke bra sammanfattning av hur man kan uppleva utställningen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i konst, samtidskonst, utställningar. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Figurationer på Edsviks konsthall

  1. Så vi var på samma vernissage! Synd att vi missade chansen att språkas IRL så att säga.

  2. Börje skriver:

    Oj då, det hade varit kul att mötas! Men det blev ju rätt mycket folk. Måste försöka ta mig till någon av dina spelningar, det har inte blivit av ännu.

  3. Inga M skriver:

    Odd i Sverige! Det kräver absolut ett besök framöver. Hoppas att utställningen håller på länge!

  4. Börje skriver:

    Inga: Utställningen pågår till 13 september så det finns tid att se den!

  5. Christopher Rådlund skriver:

    Hej Børje och ni andra
    Tack för uppmärksamhet och intresse.
    Ett litet påpekande: Det var ursprungligen inte Axess som tog initiativet, utan Atlantis förlag. Atlantis chefredaktör Peter Lutherson frågade mig och Johan Lundberg om vi kunde tänka oss att tillsammans skriva i ämnet norskt figurativt måleri. Senare i processen, inte minst ifråga om att realisera utställningen har Johan Lundberg, Axess samt Axel och Margaret Ax.son Johnsons fond før almännnyttiga ändamål, varit till stor hjälp.
    Utställningen, liksom på sätt och vis boken, är indelad i fyra avdelningar: Realism och romantik (den första generationen av nyromantiker och realister inom måleri och skulptur). Nerdrum och hans skola (tre huvudverk av Odd Nerdrum, samt ett urval verk av hans främsta elever). Traditionen revitaliserad (ett knippe yngre klassiskt figurativa och realistiska målare). Ny figuration (yngre konstnärer som arbetar med foto- och idèbaserade former av figurativt måleri).
    Allt detta skiljer sig i høg grad från det mesta av svenskt figurativ bildkonst, ifråga om kriterier av traditionsmedvetenhet, hantverksskicklighet och visuella insikter. Spännande att presentera för en svensk publik.
    Hjärtligt välkomna till ”Figurationer” på Edsvik konsthall.
    Høgaktningsfullt – Christopher Rådlund

  6. Urban skriver:

    Bra att du uppmärksammar detta Börje.
    Håller med dig om att det är något tragiskt enformigt i Odds uttryck, även om jag uppskattar många kvaliter i hans måleri.
    Angående eleverna så tycker jag att flera av dem precis som Odd, saknar friskhet, även om de också är skickliga.
    Dessutom så verkar Odds uttryck vara hans helt egna medan flera av eleverna blir bleka kopior av Odds uttryck och är därför ganska tråkiga.

    Ställer mig också frågande till kitsch retoriken även om jag mer än väl förstår poängen och i högsta grad sympatiserar med densamma.
    I mina ögon har kitsch rörelsen redan blivit för hårt formaliserad , och detta är verkligen tragiskt eftersom det är ofriheten på den offentliga konstarenan som de vänder sig emot.
    Varför ständigt detta antingen eller när det handlar om konst ?
    Varför alltid så mycket retorik eller rättare sagt prat, prat och åter prat ?
    God sak berömmer sig själv.

    Det är nog för övrigt därför som tidningarna alltid måste skriva dåligt om de verk och de män/ kvinnor som berömmer sig själva med sin blotta närvaro.

    Och när det kommer till Odd Nerdrum så blev han grovt mobbad i pressen i sin ungdom när han målade som bäst i mina ögon, men när han senare fick erkännande i USA så vågade man inte slå på honom mer, och allt eftersom Odd blev ”stor pojke” på de kända arenorna började man nästan fjäska för honom här i vår lilla lantliga provins till nation.

    Och under tiden tappade Odd av ungdom och friskhet och blev som alla andra i den ställningen mer eller mindre korrumperad ( även om han givetvis fortfarande är mycket skicklig och bildad ).

  7. Börje skriver:

    Urban: ”God sak berömmer sig själv” – Ska komma ihåg det uttrycket. I varje fall är utställningen på Edsvik ganska uppfriskande. Traditionell bildkonst, inte så mycket nytt, men just därför ovanlig idag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


sex + två =

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>