Förödande skickligt akvarellmåleri, hur bär han sig åt undrar man? Att få perspektiv och ljus rätt i det stora formatet, att hantera maskeringar…? Och numera ställer Lerin även ut foto samt koppargrafik, ibland kompletterad med akvarell. Och vilken produktion, här går det undan utan att kvaliteten blir lidande!
Respektlös men säker hängning, ofta med tätt sittande papper uppnålade direkt på väggen.
Edsvik konsthall 20 januari till och med 18 mars 2007.
Var finns Edsviks konsthall? Lerin är ju en favorit. Det brukar bli ett
ett besök i Munkfors varje sommar för att kolla på ”hans” egen
utställning.
Edsvik konsthall ligger i Sollentuna norr om Stockholm, alldeles vid Edsvikens norra del, intill Edsviks slott.
Man kan ta sig dit med bil eller pendeltåg och buss från Stockholm. Åker man pendel när det är tjänlig väderlek kan man gå av vid Sollentuna station och gå några kilometer längs strandpromenaden. Mycket vackert.
Lerin är ju alltid imponerande och den här utställningen är verkligen bra. Edsvik förestås numera av Ricardo Donoso som tidigare basat för Väsby konsthall och just nu dessutom är aktuell som en av curatorerna för vårsalongen på Liljevalchs. Jag tycker han gör spännande utställningar, dessutom undviker han gärna den mest intetsägande samtidskonsten.
Jag har ingen pejling på hur stor Lerin är i Sverige. Här i Värmland är han förstås en jätte. Jag såg
på Din länk till Edsvik sedan hur det ligger i förhållande till Stockholm. Om vi åker upp till
på sportlovet, slutet av februari, så kan jag åka dit och kolla.
Den första utställningen jag såg med Lerins bilder var på Heidruns kafé uppe norra Värmland. Då hade han precis kommit hem från Islandsvistelsen och hade avslutat sitt förhållande till en man som han levt med länge. Då var nästan alla hans Islandsbilder med och dem minns jag än. Det var mäktigt att se. Bilderna var uppnålade direkt på väggen i vertikala eller horisontella rader. Sedan blev han rubrikernas man ett tag eftersom det dröjde så länge för Munkfors att få till museet som skulle visa de tavlor han skänkt dit. Så han hotade att backa ur. Men till slut blev det av och färdigställt.
Hans stora akvareller med det mörka ljuset är otroliga. Han lyckas med konststycket att göra till och med hus, snö och kor spännande på sina bilder. Det vilar dramatik över målningarna, ett lugnet före stormen, något som håller andan i avvaktan på den stora katastrofen. Den permanenta utställningen på Laxholmen i Munkfors är bra. Där finns stora, råa och ljusa väggar som framhäver hans konst och breda hallar som klarar av de stora formaten. Besök där rekommenderas!
Inga:
Det finns ju många bra akvarellmålare, men Lerin är inte bara en oerhört skicklig bildmakare, det finns det där suget i bilderna som gör dom så personliga. Så nog är han en jätte även utanför Värmland! Roligt att han håller fast vid akvarellmediet.
Tack för tipset om Munkfors, har aldrig varit där, ska lägga det på minnet.
Lerin är onekligen en av dom stora akvarell-mästarna idag. Han lyckas få målningarna både detaljerade och levande på samma gång. Sorgligt nog så är han väldigt dåligt representerad på internet, ingen officiell hemsida. Och det som ligger ute är ofta för småttigt för att ge bilderna rättvisa.
Ingemar: Man får väl försöka se Lerin i original. Han är ju dock ganska väl exponerad ändå, alltså utanför nätet, inte minst genom alla sina böcker. Tittade in på din hemsida och blogg, fina saker!
Pingback: Den som söker efter något gott | SKATANS TANKAR