Det mest spektakulära med denna utställning är den skattkammarliknande inramningen. Totalmörkt, blåsvarta väggar, enbart bilderna upplysta med spottar. Som reliker eller kronjuveler. Mycket effektivt.
Dick Bengtssons bilder sägs vara intuitiva. Så är det uppenbarligen. Tekniskt sett är det mest amatörmåleri. Men ändå finns ett sånt mystiskt tryck i de flesta bilderna. Går inte att komma ifrån.
Jag tycker det är surrealism. Bildelement utan synbart samband som tillsammans skapar något slags förvirring. Men ändå finns ofta sammanhanget där – som de tyska militärerna som drömmer om ett nytt kök.
Alla berömda och ofta reproducerade Bengtssonbilder finns här: ”Richard in Paris”, Hatt och mössfabrik”, ”Bergsvandrare”. Men också många, åtminstone för mig, tidigare okända bilder som den vackra ”Badstranden” från 1975.
Uttrycket förstärks av dom hårt fernissade och strykjärnsbehandlade tavlornas råa patina.
Moderna Museet t o m 30 april 2006
Läs även andra bloggares åsikter om konst, utställningar, Moderna Museet, Dick Bengtsson
Vadå ”Tekniskt sett är det mest amatörmåleri”??? Hälsningar från en utbildad målare som inte ser något amatörmässigt i Dick Bengtssons penselföring.
Edvin: ”Amatörmåleri”??? Jo kanske var det fräckt gjort att uttrycka mig på det viset. Men observera att jag är en stor beundrare av Dick Bengtssons konst. Så facinerande och uttrycksfullt målar få. Jag är själv ”amatörmålare” och lägger egentligen inte något negativt i uttrycket.
Pingback: Börjes konstblogg » Bonniers konsthall
Pingback: Bonniers konsthall « Börjes konstblogg