Marcus Rosenlund: ”Väder som förändrade världen”
Schildts & Söderströms, 2018, 272 s.
Har du varit i Rungholt i Danmark? – Skulle inte tro det, staden finns inte kvar. Den sopades bort av Marcellus-stormfloden den 16 januari 1362, och är sedan dess belägen på havsbottnen. Det var i början på den ”lilla istiden” där temperaturskillnaderna mellan nord och syd drev på stormarna från väster.
Så fortsätter Marcus Rosenlund att berätta om vädrets inverkan på historien under holocen, mellan istiden för ca 11000 år sen och vår egen tid, och långt dessförinnan också. Författaren sitter vid Via Appia och filosoferar över vägens historia, han låter tiden rullas bakåt. Via Appia som leder mellan Forum i Rom och Brindisi på Italiens östkust. Vägen som fått sitt namn efter Appius Claudius Caecus, den Censor som lät stenlägga vägens första etapp år 312 fvt. Här har säkerligen en gång aposteln Petrus passerat, både fram och tillbaka. År 70 fvt kantas vägen av 6000 korsfästa slavar efter Spartacusupproret.
Men den mer än 2000 år gamla vägen är bara som en blinkning i historien. Vi lever alltså i Holocen, den varma perioden mellan två istider, den föregående som slutade för omkring 11000 år sen och den kommande (!) Perioden kan också kallas antropocen, det är en bräcklig interglacial paradistillvaro.
Neandertalarna som försvann från Europa för ca 40000 år sen efter att ha bott där i 200000 år är också en del av berättelsen. Då Homo sapiens för kanske 43000 år sen mötte Homo neanderthalensis och blandade våra arvsanlag.
Så fortsätter berättelsen med människan insatt i ett svindlande tidsperspektiv. Visst handlar det om klimatet och vädret med fokus på hur detta har påverkat människan och historien. Men boken innehåller också en mängd intressanta historiska fakta. Författaren är väl påläst och uppdaterad. Det är fängslande läsning.
