1984 skapades den första säsongen av TV-serien Heimat – Eine deutsche Chronik. Den följdes av en andra säsong 1993 med undertiteln Chronik einer Jugend och 2004 kom så säsong 3 Chronik einer Zeitenwende. Serierna visades i sin helhet i SvT, jag tror jag såg nästan alla avsnitt och blev djupt fängslad av dem, de handlade om den fiktiva byn Schabbach i Hunsrück i Tyskland från 1919 och fram till nån gång på 2000-talet.
Regissören Edgar Reitz, nu i 80-årsåldern, kom förra året med en prequel Det andra Heimat (Die andere Heimat – Chronik einer Sehnsucht) i form av en närmare fyra timmar lång spelfilm förlagd till samma by Schabbach på 1840-talet. Det handlar om längtan bort från misären, ofriheten, det enahanda i hembyn, längtan till Sydamerika. Men också om att livet inte alltid blir som man tror, men ändå ibland kan bli ganska bra.
De fyra timmarna (inklusiva paus) verkade först lite avskräckande, men tiden flöt förbi helt omärkligt i takt med att man sögs in i berättelsen. Såväl det svarvita fotot som skådespeleriet är förstklassigt. Karaktärerna är övertygande liksom scenografin. Man får förresten återse samma gamla bysmedja som i de tidigare TV-avsnitten. På Wikipedia hittar jag uppgiften om att hunsrückdialekten har satt spår i Brasilien, så uppenbarligen har berättelsen verklighetsanknytning.
Det andra Heimat får fem ***** poäng för foto, skådespeleri och en gripande berättelse med oväntade vändningar.
Andra bloggar om film, Det andra Heimat, Edgar Reitz, Tyskland, emigration, 1840-talet
Tack för din fina recension! Jag har hört mycket goda ord om filmen från andra håll, men har hittills blivit avskräckt av den långa speltiden. Det ångrar jag nu. Hoppas att jag kommer att få se både första och andra Heimat någon gång framöver.
Jag hoppas att hela TV-serien, alla säsonger nån gång ska ges i repris på SvT och förstås att serien inleds med ”Det andra Heimat”.