Erotik i sagoskogen

Anders Stimmer på Natalia Goldin Gallery.

Här i Vasastan har vi utöver flera nya konstgallerier fått ett helt gallerihus – många av de tongivande Stockholmsgallerierna har flyttat till den obemärkta bakgatan Hudiksvallsgatan och brett ut sina vita väggar bland annat i stadshusarkitekten Ragnar Östbergs stiliga industrihus från 1930-talet.

Natalia Goldin Gallery visar Anders Stimmer måleri med en ton av sagor, surrealism och fantasy. För oss som gillar bilder känns det befriande med sånt här traditionellt måleri. Men det här är 2000-tal, inte 1800-tal och det finns något oroande i sagolandskapet bland dvärgar, feer och älvor. Både John Bauer och Odd Nerdrum har nämnts i samband med utställningen.

Anders Stimmer Anders Stimmer
Anders Stimmer Anders Stimmer

Recensioner i Kulturstan och SvD

Andra bloggar om: , , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i konst, samtidskonst, utställningar. Bokmärk permalänken.

9 svar på Erotik i sagoskogen

  1. Jag känner mig lite tveksam när jag ser de här fyra bilderna.
    Finns det något nytt där?
    Är det inte den gamla vanliga bilden av kvinnan som objekt vi ser?
    Snygg och sexig – visserligen kan man tänka att hon är den aktiva parten i den första bilden – men det är bara hennes hand som är aktiv. Resten av kroppen är någon annanstans. Som om hon gör något mot sin vilja.

    Motsatsen är japanska träsnitt, indiska konstverk, grekiska erotiska scener på vaser – där deltagarna deltar med liv och lust i sina sexuella handlingar. Där de verkligen är närvarande.

    I bild nummer två står ett sagoväsen (?) och blottar en sovande kvinnas kropp. Det finns som motiv i flera målningar. Amoriner som skojar med människor, i Shakespeares Midsommarnattsdröm går skogens väsen och tittar på de sovande ynglingarna. Puck har i uppdrag av Oberon att stänka lite magiskt pulver i deras ögon – så att de blir lyckligt förälskade. Oberon driver också med sin otrogna hustru Titania – och gör henne förälskad i en åsna (Botten Vävare).
    Jag tycker mycket om pjäsen – men trots Titanias storhet så är det Oberon som har makten – han som styr och ställer – han är den aktiva – och hon är en av de som sover – en som blir utsatt för hans spratt.

    På Nationalmuseum finns en tavla där en man visar sin överviktiga hustru/mätress – för en vän – minns inte titel och konstnär just nu – en annan tavla i samma genre.
    Där aktörerna är voyeurer och gör oss till sina medbrottslingar. Liksom naturligtvis de flesta ”Susanna och gubbarna-målningar”. Männen hotar henne och står i färd med att våldta henne, men konstnärligt har scenen nästan alltid tolkats erotiskt. Var finns erotiken i ett övergrepp?
    Undantaget är Artemisia Gentileschis målning. Där identifierar vi oss med Susannas avsky och fasa.

    Jag hade gärna sett aktiva kvinnor, eller passiva män, eller mindre bildsköna kvinnor. Ett brott mot den rådande normen.
    Annars är jag glad för det föreställande, glad för att realismen bjudits in på konstskolor och gallerier igen.

  2. Börje skriver:

    Guldkorn: Tack för den intressanta kommentaren, en del tänkvärda kopplingar här.

    Vad Anders Stimmer har för avsikt med målningana, om det nu finns nånon medveten tanke, vet jag inte. Läser man bilderna med feminist-glasögon kan man uppenbarligen tolka in något slags tvång eller hot i dem – det är ju en lättklädd vacker kvinna på bilden och det utlöser kanske en automatisk reaktion.

    Jag har dock väldigt svårt att förstå en sån tolkning, för mig är kvinnan på bilden snarare den dominerande kraften, kanske en hemlig makthavare. Blicken (syns förstås dåligt i detta format) är snarast betvingande, självmedveten, i varje fall knappast kuvad. Och scenerna är kanske mer mystiska än erotiska.

    Och visst, vem skulle inte vilja se fler aktiva kvinnor, bildsköna eller ej? Men varför passiva män? Att jämställdhet ska vara så svårt!

  3. Varför passiva män?
    För att det är intressant. Och vackert.
    Själv är jag väldigt förtjust i Sergels skulpturer. Titta på hans Faun till exempel: http://www.myartprints.co.uk/kunst/johan_tobias_sergel/faun_hi.jpg

  4. Börje skriver:

    Vacker och passiv ja. Tror inte jag sett den skulpturen förut, mycket fin.

  5. Eva Nygren skriver:

    Vad jag stör på mig på är nog mer hur kvinnorna ser ut, så oerhört opersonliga. Träden på bilderna är mycket mer spännande och talar mer till en. Men det är fascinerande med fantasybildkonst, den är lika rak och okonstlad på något sätt som fantasylitteraturen (som jag egentligen har mycket dålig koll på, men jag har många omkring mig som läser fantasy). För mig står detta för en förenklad verklighet. Det betyder inte att den är sämre.

  6. Börje skriver:

    Eva: Tror ändå jag föredrar kvinnorna före träden 🙂

    Inte för att jag haft någon vidare koll på fantasy- eller sf-litteraturen de senaste 30-40 åren men nog är det intressant både i text och bild. När jag ägnade mig åt sån läsning i unga år och då, som jag tror, den typen av litteratur var lite mer idébaserad än nu väckte den verkligen tankar om världen.

  7. Inga M skriver:

    Det här ska jag läsa ordentligt och återkomma till. Intressant! Just nu är tiden knapp. Vi har varit i
    Stockholm ett par dagar över helgen och jag hann kolla lite på bilder, men det var alldeles för kort tid,
    nästan ingen alls egentligen. Skriver lite om det på bloggen.

  8. Charlie Tekopp skriver:

    Varför stör ni er så mycket? Låt bli att titta då!
    Kvinnan som objekt… alternativet är ju kanske att vi målar kvinnorna i burkor och låter personligheten, inte utseendet tala. Nej, rådande norm = vad som efterfrågas och som säljer. Vill man tvinga på folket andra normer är det högst odemokratiskt och oftast ett uttryck för dennes egna problem. Hur är det egentligen fatt med självkänslan om man inte klarar av att se en vacker naken kvinna? Klart är att feminist-debatten som drivs av en liten och avvikande grupp har fått oproportionerligt stort utrymme och inverkar, enligt mig, skadligt på såväl universitetsundervisning och museernas katalogtexter.

  9. Börje skriver:

    Charlie: Ord och inga visor! Men i princip håller jag med dig. Personligen är jag skeptisk till feminismen eftersom jag har svårt att få den att gå ihop med jämlikhet, dvs lika rättigheter för alla.

Lämna ett svar till Börje Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


fyra + = tretton