Paula Modersohn-Becker och konstnärskolonin i Worpswede på Waldemarsudde

För den som vill uppleva skönhet via konsten är det numera mest konsthistorien som står till buds. Så bra att det fortfarande finns ganska många muséer som inriktar sig på just det. Waldemarsudde är ett av dessa som återkommer med spännande utställningar, ofta med teman hämtade från något sekel tillbaka, från tiden omkring förra sekelskiftet ”La belle epoque”.

Utställningen från konstnärskolonien vid Worpswede är riktigt bra, härligt måleri med starkt uttryck. Den lyfter dessutom fram konstnärer som inte är speciellt kända. Paula Modersohn-Becker är det mest kända namnet. Tyvärr är dock urvalet av just hennes verk ganska begränsat. Hennes motiv är oftast människor, porträtt och bilder av barn.


Paula Modersohn-Becker: ”Mädchen mit Schafen am Weiher II”, ca 1903

Paula Modersohn-Becker: ”Kinderwagen mit Säugling und zwei Kindern vor Landschaft”, 1904

Paula Modersohn-Becker: ”Kopf eines Mädchens mit Medaillon”, 1902

Paula Modersohn-Becker: ”Kopf eines Mädchens im Profil neben einem Birkenstamm”, ca 1904

Paula Modersohn-Becker: ”Junge am Wasser”, 1904

Bättre företrädd på utställningen är Paulas make, landskapsmålaren Otto Modersohn. De här bilderna tycker jag är uttrycksfulla och komponerade så att det verkligen lyser om dem.


Otto Modersohn: ”Armenhaus in Zeven”, ca 1900

Otto Modersohn: ”Moordamm”, 1902

Otto Modersohn: ”Nach dem Gewitter”, 1899

Otto Modersohn: ”Elfenreigen”, 1901

Otto Modersohn: ”Dämmerung”, 1898

Otto Modersohn: ”Abend am Moorkanal”, 1894

Flera andra från konstnärsgruppen vid Worpswede gör också starka och uttrycksfulla målningar.


Ottilie Reylaender: ”Märchenmond”, ca 1900

Heinrich Vogeler: ”Frühling”, 1897

Hans am Ende: ”Birken”, ca 1900

Fritz Overbeck: ”Abend im Moor”, 1896

Inte för att jag längtar tillbaka till 1800-talet, men nog var konsten mer berörande under den här perioden. Jag tycker inte att fotokonsten kan ersätta ett fritt måleri i uttryck.
Första världskrigets kaos och krigsgalenskap fick konstnärerna att reagera med sina egna former av ”galenskap”: dada, kubism, surrealism, abstrakt måleri osv. Inte alls dålig konst, men nog förlorade skönheten, harmonin och det emotionella sin plats i konsten. I och med konceptualismen verkar konstnärerna ha tagit det slutliga radikala steget och lämnat konsten för filosofin – det intellektuella snömoset. Så synd.

Birgitta Rubin i DN 2018-09-13: ”Målarna med hjärtat i byn Worpswede

Recensioner:
Ingela Lind i DN 2018-09-20: Worpswedemålarnas naturlängtan visas på Waldemarsudde:
Ulrika Stahre i Aftonbladet 2018-09-23: ”Kollektiv naturvurm. Ulrika Stahre om legendariska tyska konstnärskolonin i Worpswede
Therese Bohman i Expressen 2018-09-23: ”På djävulsmyren fann de sitt uttryck

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i konst, konsthistoria, utställningar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


+ fyra = tio

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>