Daniel Kehlmann: ”Världens mått”

Världens mått handlar om naturforskaren och upptäcktsresanden Alexander von Humboldt (1769–1859) och matematikern Carl Friedrich Gauss (1777-1855) som under början av 1800-talet bröt ny mark inom sina respektive områden.


Daniel Kehlmann: ”Världens mått”
Bonnier Pocket 2008, 249 s. ISBN: 9789100119478

Det är svårt att veta om man ska uppfatta Världens mått som populärvetenskap eller roman. Denna lite oklara ansats och berättelsens uppdelning på två personer utan större anknytning till varandra skapar i varje fall hos mig en viss förvirring.

Alexander von Humboldt, bror till den mer kände Wilhelm von Humboldt, grundare av Humboldtuniversitetet i Berlin, var naturforskare och gjorde långväga och långvariga resor i främst Sydamerika där han samlade på sig mängder av mätdata om geografiska förhållanden och prov på växter och djur. Han lär ha lämnat efter sig ganska omfattande dagboksanteckningar och man får anta att de ligger till grund för ramberättelsen som till större delen handlar om just resan genom Syd- och Nordamerika. Humboldt var adlig och förmögen, därtill preussare, vilket boken illustrerar väl.

Humboldts äventyr varvas med matematikern Gauss mer stillsamma liv i hemlandet. Den delen av boken tycker jag är bäst. Gauss var av enkelt ursprung och av en helt annan personlighetstyp än Humboldt. Båda personerna har lämnat viktiga bidrag till vetenskapen och en viss insikt i vetenskapshistorien kanske boken ger, men som skönlitteratur lämnade den trots utmärkt språk såväl som översättning inget större intryck på mig.

Världens mått får tre [***] poäng.

Adlibris, Bokus, CDON

Andra bloggar om , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i 1800-1900-tal, böcker, historia - samhälle. Bokmärk permalänken.

2 svar på Daniel Kehlmann: ”Världens mått”

  1. Jenny B skriver:

    Som jag minns det ogillade jag boken för att den i vissa partier verkade vilja vara skämtsam – men tyvärr inte var särskilt rolig. Den blev ju mycket populär just när den kom, så jag antar att den talar på en våglängd som fungerar för många, men alltså inte för mig eller dig.

    • Börje skriver:

      Jag håller med om att det skämtsamma inte fungerar särskilt bra. Ibland urartar det till nån slags skröna. Kanske författaren försökt få med lite för många vinklingar i texten, både biografi, fakta, komik och roman.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


fem + två =