Jag tycker mig se Krilontrilogin nämnas i media allt oftare, så pass ofta att jag kände att det var dags att faktiskt börja läsa de böcker som stått orörda på min hylla några år.
En startpunkt för min del var Jens Liljestrands essä ”Friheten att vara människa” som ingår i antologin ”Varken bildning eller piano” (Timbro 2015). Essän har undertiteln ”Om liberalism, modernism och borgerlig humanism i Eyvind Johnsons Krilontrilogi”. I debatten dyker trilogin upp då och då och förstås i bloggvärlden – till exempel Jenny i Kulturdelen har läst och läst om trilogin; och i fler bra bloggar här eller här.
Eyvind Johnson: ”Grupp Krilon”, 392 s. |
Eyvind Johnson: ”Krilons resa”, 394 s. |
Eyvind Johnson: ”Krilon själv”, 493 s. |
Eyvind Johnsons klassiker Krilontrilogin publicerades åren 1941-43 under krig i vår omvärld, Finland anfölls av Sovjetunionen 1939, Tyskland invaderade Danmark och Norge 1941, tysk militär transporterades per järnväg genom det neutrala Sverige mellan Tyskland och det ockuperade Norge. De tre böckerna skrevs 1941-1943 i omedelbar anslutning till de världshändelser som då och då refereras i texten. Känslan av att vara inringad av hotfulla antidemokratiska makter måste ha varit stark i Sverige. Men huvudpersonen Krilon är inte neutral – han befinner sig i krig.
Böckerna är en stridsskrift till försvar för det demokratiska samtalet, parlamentarism och humanistiska värden. Jag läste den också som en Stockholmsskildring och som en tidsbild av 1940-talet med en stark närvarokänsla. Bara den noggranna beskrivningen av kläderna – golfbyxor och ullstrumpor, ulstrar, hattar och så dessa pjäxor, i bästa fall med mässingsskoning, en statussymbol på den tiden. Eller det vidlyftiga alkoholintaget, snaps och pilsner, sen kaffe med konjak och så groggar.
Den ingående beskrivningen av de sju herrarna som förenas i en samtalsgrupp är bara den en läsupplevelse: Möbelsnickaren Emil Hovberg, liberal och snusberoende med alkoholproblem; verkmästaren, änklingen Karl Gustav Minning socialdemokrat; byggmästaren Jonas Frid, socialdemokrat med äktenskapsproblem; judiske läkaren Per Segel; ingenjören, högermannen Gabriel Odenarp som vill ha ordning o reda; handelsresanden, liberalen Johan Henric Arpius som vill ha en fru men inte kan bestämma sig; den sammanhållande diskussionsledaren, fastighetsmäklaren Johannes Krilon, bara 163 cm lång men karismatisk och engagerad.
Alla är de skildrade med brister och förtjänster precis som människor i allmänhet. Men de håller fast vid sina regelbundna möten år efter år. Man diskuterar ämnen som ”Tragikens betydelse”. I övrigt nämns inte mycket om själva samtalen, men man får intrycket av att målet är att vidga kunskapshorisonten och förmågan till reflexion som ett skydd mot förförisk påverkan från antidemokratiska krafter i omvärlden. Som jag uppfattar det är upplägget med samtal besläktat med den bildningsdebatt som spirar i svenska media just nu. Dessutom kanske vi även idag börjat få känslan av yttre hot från antidemokratiska krafter vilket gjort Krilontrilogin aktuell igen?
Böckerna innehåller förstås mängder av andra intressanta detaljer, personer och vinklingar. Som besöket på Stockholmsutställningen 1930, året då Krilonsällskapet bildas; galleriutställningen på Strandvägen med oräkneliga dåtida kändisar på vernissage; den elaka karikatyren av riksdagsman Blarén, eller i slutet av berättelsen den obetalbara skildringen av en himlafärd.
Andra bloggar om böcker, Eyvind Johnson, Krilontrilogin
Så fint ta del av din läsupplevelse! Det är sex år sedan jag läste romanerna men jag tänker på dem då och då fortfarande. Där fanns så mycket att tycka om och tänka kring.
Jo det är ett innehållsrikt verk. Jag antar att man skulle kunna ägna mycket utrymme åt att analysera det och att det är många som har gjort just det. T ex här: http://www.expressen.se/kultur/per-anders-wiktorsson-den-utvidgade-manniskan/
God sammanfattning och belysning av både det filosofiska hållningssättet och miljöskildringarna! Det är nog bra att Krilontrilogin flyter upp till ytan då och då och får människor att reflektera över tidens tankar och ens egen hållning.
Jo Krilontrilogin inbjuder verkligen till reflexion. T ex vad innebär demokrati, vad är egentligen viktigt?