Mr Turner

Det första som slår mig med Mike Leighs film Mr Turner är den minutiösa scenografin. Jag tror aldrig jag sett en kostymfilm som så övertygande förflyttar åskådaren till en annan tid. Kanske är det också något med ljuset som har en klang av tidigt 1800-tal, eller möjligen en ton av Turners måleri? Också språket förstås, sättet att tala, föra en konversation, fast den i rollfiguren Turners fall mest består av grymtningar.


Timothy Spall som Mr Turner

Joseph Mallord William Turner (1775-1851) Självporträtt 1798

Mycket har nog att göra med rollbesättningen, här finns knappast ett enda snarfagert ansikte – ofta ser ju skådespelaren mycket bättre ut än det original som ska avbildas. Här är det snarast tvärtom, Timothy Spall har ingen större likhet med Turners självporträtt som ju avbildar en rätt fager ung man, fast han i filmen förstås ska vara betydligt äldre. Ändå tycker jag Timothy Spall är perfekt i rollen som den komplexa karaktären Turner, Spall bär upp mycket av filmen, resten består nog till stor del av de otroligt vackra scenerierna, både landskap och miljöer.

Några av de målningar som omnämns i filmen:
(Bilderna är klickbara)


The Fighting ”Temeraire” tugged to her last berth to be broken up, 1838

Snowstorm, 1842

Slavers throwing overboard the Dead and Dying – Typhon coming on, 1840

Rain, Steam and Speed 1844

I en intervju i SvD nyligen säger Timothy Spall att han förberett sig för rollen som Turner genom att läsa allt som skrivits om konstnären och dessutom lärt sig måla – Spalls version av ”Snöstorm, ångbåt vid hamnmynningen” hänger nu i hans vardagsrum. Och visst fångar Spall Turners motsägelsefulla karaktär på ett trovärdigt sätt. Kul också att se Joshua McGuires nidbild av konstkritikern John Ruskin. Ett flertal andra kändisar från tidigt brittiskt 1800-tal figurerar också i filmen, som John Constable, drottning Victoria med prins Albert m fl. En stark rollprestation tycker jag också görs av Dorothy Atkinson som den stackars tjänstekvinnan Hannah Danby.


”Turner varnishing”, Thomas Fearnley, 1837

John Ruskin, självporträtt, 1861

Antagligen är det inte en slump att filmen kommer nu, samtidigt som en stor utställning om Turners sena måleri pågår i London. Utställningen på Tate Britain slutar redan den 25 januari 2015 och köerna lär vara timslånga. Annars hade det kanske varit värt en Londonresa för att se utställningen.

Recensioner:
Jeanette Gentele i SvD
Mårten Blomkvist i DN

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i film och TV. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


+ fyra = tolv