Den gamla goda tiden

Niklas Ekdal skriver under rubriken ”Alla ska med – till PR-byrån” i Axess 3/2011 tänkvärt om samhällsutvecklingen och vad vi kan ha att vänta av framtiden.

Enligt artikeln beror de senaste decenniernas starka välståndsutveckling i Sverige på en ”lyckad växelverkan mellan elit och massa, expertis och folkvälde”. Sverige styrs helt enkelt bättre än tidigare, tack vare expertväldets intåg. Det är lätt att hitta invändningar mot den här utvecklingen, men ändå har den fördelar. Politik är inte längre att vilja, det är att förpacka, vilket sköts av spindoktorer och PR-byråer som Kreab, Prime, Gullers och Diplomat som vill verka utan att synas, medan politikerna alltmer verkar vilja synas utan att verka. Det är en ny sorts demokrati.

Den här bilden bekräftas ju för övrigt av den nyligen avslutade utmärkta danska TV-serien ”Borgen”. Men frågan är om denna dialektiska balans och professionalism inom beslutsfattande och informationsflöde kommer att kunna bevaras. Kanske lever vi just nu i den gamla goda tiden som vi med saknad kommer att se tillbaka på.

Ekdal menar att västerländska samhällen genomgått tre faser – elitstyre, folkstyre och expertstyret där vi befinner oss just nu. Men en fjärde fas är redan på väg – nätverksstyret. Fenomen som Facebook, Twitter, Wikileaks och Piratpartiet är bara några år gamla. Ändå är vi på väg in i ett oförutsägbart nätverkssamhälle där massans nycker kommer att få större genomslag, en återgång från elitstyre och expertstyre till nyckfull demokrati med tvära kast mellan tillfälliga opinioner och osäkerhet om vem som har initiativet.

Den här utvecklingen kan enligt Ekdal vara både bra och dålig. Jag tycker analysen är träffande och framtidsperspektivet verkar inte osannolikt. Men personligen är jag nog mer oroad än förhoppningsfull, i varje fall om man drar ut konsekvenserna av ett samhälle utan klar styrning och ansvarsutkrävande. Vad har anarki någonsin tillfört samhället?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i 1800-1900-tal, allmänt, historia - samhälle. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


sju + = fjorton