Börjes konstblogg

Ostia var en kosmopolitisk stad med internationell handel och kontakter med många olika folk och kulturer. Därav följde också en religiös mångfald. Ett flertal religioner fanns företrädda med tempel, bland annat ett capitolium med tempel för Jupiter, Mars och Juno, en synagoga, Serapistempel och många helgedomar för den populära Mithraskulten, varav 18 hittills identifierats. Bilden visar interiören i det lilla “sju sfärernas” Mithraeum, det enda jag hann med under mitt besök i Ostia.

Guden Mithras som identifierades med solen, skaparen av Kosmos föddes den 25 december (oklart vilket år) i en grotta och dyrkades på söndagar, i regel enbart av män. Kulten härstammar som så många andra antika religioner från östern, med indoeuropeiska rötter i Indien och Persien. Riterna var hemliga och litet är känt om dem idag men kultmedlemmarna förväntades bland annat passera sju steg i sin moraliska utveckling, steg som motsvarades av sju sfärer eller sju planeter. Alla kultmedlemmar förväntades uppnå den fjärde sfären i sin utveckling, endast vissa nådde de högre graderna. Sju halvcirklar finns markerade på golvet i templet ovan (syns dåligt på bilden). "Sakramenten" omfattade dop, konfirmation och sista smörjelsen.

Jesus lär ju inte vara född den 25 december läste jag nyligen. Det var ett genidrag av kristendomen att flytta firandet av hans födelsedag till samma dag som Mithras. En famgångsrik form av "triangulering" i strävan att konkurrera ut befintliga religioner. Mithraskulten dog ut någon gång under tre- eller fyrahundratalet.

Mithrastempel med sju sfärer markerade i golvet. På bänkarna längs väggarna satt kultdeltagarna och troligen intog man en gemensam måltid i templet. I fonden ett “tauroctonium” - en bild av Mithras som rituellt slaktar en tjur.

Mosaik i Mitharastemplet

Mosaik i Mitharastemplet

Mosaik i Mitharastemplet

Tauroctonium med Mithras utförande Taurobolium - den heliga tjurslakten.

Mithras med tauroctonium, fresk från Marino, Italien, 200-talet.

Mithrashelgedomarna skulle helst efterlikna den grotta där Mithras föddes och i stadsmiljö förlade man därför gärna templet till platser i något avskilt hörn utan ljusinsläpp. Ingångarna var i allmänhet vinklade lite åt sidan så att förbipasserande inte skulle kunna se in i helgedomen. Kulten betonade vikten av sanning, mod, heder och disciplin och blev särskilt populär bland legionärer i romerska armén.

Andra bloggar om: antiken, Rom, Italien, Ostia Antica, religion, tempel, helgedomar, Mithras