Trots en viss mättnad på krigsfilm, måste jag bege mig till Zita för att se ”Infödd soldat” innan den läggs ner. Ångrar mig inte, för det här är en stark sak. Man kan se den som en ren krigsskildring, storyn känns trovärdig och det smäller ordentligt om man nu är ute efter det.
Naturligtvis är filmens mission mycket mer är så. Det är en upprörande film. Det sägs att Frankrike är det mest rasistiska landet i Europa, att man till skillnad från Tyskland inte heller verkar ha lärt särskilt mycket av historien. Kanske ger filmen också lite bakgrund till dagens upplopp och oroligheter i Franska invandrarförorter.
En irriterande detalj är översättningen. När det gäller böcker kan en översättare ofta göra lysande insatser för att transformera en text mellan språken. Överättning av filmtexter däremot verkar ofta vara näst intill maskinellt utfört. Kanske är det pedantiskt att påpeka det fåniga i att en sergeant i filmen ”befordras” till överfurir och inte till fanjunkare, men det upprepas så många gånger i filmen att det verkar störande.
Fyra poäng av fem möjliga på min filmbetygsskala. Recensioner Filmfakta
