Kommentarer till Vad är konst?

Av: Börje

Börje — Sat, 08 Aug 2009 09:51:20 +0000

Thomas: Jag menar naturligtvis inte att man ska föreskriva konsten någon uppgift generellt, men måste den därför vara meningslös? Och nog måste det gå att uttrycka någon avsikt med en konstnärs arbete med enskilda projekt? Eller gör det inte det? En konstnär som får en beställning på ett porträtt bör väl rimligtvis ha till syfte med sitt verk att på något sätt representera den som ska avbildas? Men det exemplet är kanske inte relevant för en konceptkonstnär? De två senare meningarna i din kommentar sätter nog fingret på problemet för min del: "...det är substansen och konceptet man är intresserad av..." och "visst kan man älska konst för hur det ser ut...." Till detta citerar jag en kommentar av bloggaren Minerva under en annan post som uttrycker precis min egen åsikt: "Ingen har väl kommit på tanken att ge sig ut som Bambi på hal is och kalla det konståkning. Däremot skulle många kalla det performance-konst. Ordet konst är besläktat med “kunna”. Om inte konst är förknippat med hantverk/skicklighet får det kallas något annat, till exempel debattinlägg eller demonstration. Det kan vara viktigt och angeläget ändå, men det är inte konst." Det här är naturligtvis mest en strid om ord, men det är irriterande att den postmodernistiska konsten har anekterat begreppet konst när det egentligen handlar om filosofi medan traditionellt arbetande konstnärer och hela konsthistorien, Rembrant och rubbet degraderas till "design" eller "illustration".

Av: thomas- ung tröttsam konstnär

thomas- ung tröttsam konstnär — Wed, 22 Jul 2009 01:58:03 +0000

att komma med ett påstående om vad konst ska ha för upppgift är i stort sett samma sak som att säga hur konst ska se ut, inom vilket medium eller kontext den får agera och vad den ska behandla. “en av litteraturens uppgifter är att hjälpa människor att förstå sin egen natur…” är EN uppgift, en annan uppgift är att ta sig an så många uppgifter som möjligt.

Modern konst är baserad på idéer, måleriskt utforskande alster kommer ingen vart utan substans och det är substansen och konceptet man är intresserad av när alla måleriska utsvävningar är gjorda under modernismen.
visst kan man älska konst för hur det ser ut, men då får ju bara konsten ett kosmetiskt värde, som möbeldesign ungefär, och då känns det väl onödigt att kalla det något annat än design eller illustration?

Av: Börje

Börje — Tue, 30 Jun 2009 20:36:23 +0000

Urban: Jo jag har ofta förvånat mig över att just konstnärer som man trodde skulle vara särskilt självständiga individer verkar vara så extremt trendkänsliga. Alla lever vi naturligtvis i samma tid och ofta i samma kultur men varför måste man spegla världen på så likartat sätt? Varför måste alla (t ex: Karin Mamma Andersson, Meta Isaeus-Berlin) måla som Dick Bengtsson utan att nå i närheten av hans uttryck eller patina, varför måste alla hålla på med tröttsam konceptkonst osv?

Av: Urban

Urban — Tue, 30 Jun 2009 14:03:49 +0000

Ja det har du rätt i.
Men är det inte ovärdigt då att följa en så själsdödande och andefattig trend bara för att det är trend ?
Kollektivet kan ju ibland ha massmord på sin agenda i samband med krig, statsterrorism och liknande.
Troligtvis gynnas och befodras man då som individ om man deltar i massmördandet, men man förlorar sin värdighet.

Liknelsen är en aning tillspetsad igen men jag menar ändå att principen är densamma, och jag ifrågasätter från djupet av mitt hjärta att människan, individen, konstnären måste följa sin tid/ trend.

Det är en totalitär dogm denna dogm nummero ett inom konsten om att följa sin tid och den passar som hand i handske till de totalitära politiska vindar som altjämnt blåser över klotet, och som rent av i våra dagar håller på att blåsa upp till en fruktansvärd storm, precis som de gjorde på nittonhundratalet om inte värre…

Av: Börje

Börje — Wed, 24 Jun 2009 21:11:46 +0000

Urban: Visst har du rätt i att det yttre på något sätt speglar en människas inre. Jag var naturligtvis också lite tillspetsad i min kommentar, kunde bara inte låta bli. Men när det gäller Billgrens utseende så skulle jag inte vilja vända just det emot honom. Jag ifrågasätter några av hans påståenden i boken, men som konstnär följer han ju bara trenden: absolut mainstream, och lyckas bra med det. Sen kan man ju bli en aning trött på trenden – dvs som Lars Vilks skriver på sin blogg: ”kvalitet handlar helt och hållet om nyhetsvärde”. Tyvärr beskriver Vilks nog tämligen exakt det kvaltitetsbegrepp konstvärlden just nu håller sig med. Men enligt den definitionen på konstnärlig kvalitet är ju både Rembrandt och Michelangelo rena soporna som konstnärer, inget nyhetsvärde alls.

Av: Urban

Urban — Wed, 24 Jun 2009 08:20:17 +0000

Börje:
Det där jag formulerade om Billgrens ofördelaktiga utseendet var lite tillspetsat formulerat. Jag menade bara att det ligger något i det, även om det kan vara väl dolt för somliga.
Några vulgära förenklade shablonföreställningar om att stor haka skulle betyda viljestyrka etc tror jag dock inte alls på.
Varför måste man antingen tro på dumma visuella fördomar eller förneka att en människas utseende faktiskt avslöjar en del av vad som finns inne i henne ?

Av: Börje

Börje — Mon, 15 Jun 2009 10:50:00 +0000

Leopardia: Det är alldeles för enkelt att som Billgren gör generellt säga att konst inte får ha något syfte. Om en konstnär får en beställning på exempelvis ett monument i valfritt utförande över Raoul Wallenberg eller Astrid Lindgren, så har givetvis beställaren ett syfte, och jag tycker nog att även konstnären bör ha ett syfte med sitt verk även om resultatet inte alltid blir vad beställaren förväntat sig. Om man som konstnär i den situationen ändå skulle känna sig kränkt eller begränsad av kravet på att verket på något sätt bör kunna associeras med Raoul Wallenberg respektive Astrid Lindgren så har man väl ändå passerat gränsen för accetabel barnslighet?

(OBS, det är bara exempel, jag har inget emot vare sig Wallenbergmonumentet vid Nybroviken i Stockholm eller de Astrid Lindgrenmonument jag sett)

Av: leopardia

leopardia — Sat, 13 Jun 2009 07:32:41 +0000

Jag tänker lite på Donald Judd och ”meningslösa objekt”, när du pratar om meningslös konst och den konsten är ju inte alls meningslös i processen… men jag tror att Billgren kanske har någon tanke hos Greenberg när han nämner nazister så där, att konsten ska förbli opolitisk, eller nåt… Och hos Benjamin, som inte vill estetisera politiken… ?

Av: Börje

Börje — Thu, 11 Jun 2009 07:39:14 +0000

Urban: ”olika smakriktningar, i demokratins namn…”. Jo där kan jag hålla med eftersom jag tjatat ganska ofta här på bloggen om den oförtjänt dominerande roll som ”den socialkritiska samtidskonsten” har just nu inom konstlivet. Att den finns gör mig inget, det är dess dominerande roll som stör mig, att detta ointressanta trams tränger undan det värdefulla och intressanta.

Och det här om Billgrens utseende och ditt resonemang i en tidigare kommentar är ju ganska festligt fast jag tycker lite synd om Billgren. Får mig att minnas en bok jag läste i 13-årsåldern. Den handlade om hur man avläser människors karaktär på grundval av utseendet. Man fick veta att kraftig haka tyder på viljestyrka, stor näsa på framåtanda och libido, folk med ”mördartumme” var våldsamma och liknande saker. Jag tillämpade denna kunskap på folk jag mötte men blev så småningom grymt besviken eftersom jag inte fick det att stämma med verkligheten. Minns inte vad boken hette men tror den fanns att inhandla på postorder från Clas Olsson.

Av: Urban

Urban — Wed, 10 Jun 2009 18:27:56 +0000

Nja Börje, där har du flera poänger, han målar och skulpterar, och man får inte begära för mycket.
Det håller jag med om.
I detta fall tycker jag dock att man kan begära en del eftersom mannen ifråga är så uppburen och tar så mycket plats i svenskt konstliv.
Och visst är konstliv fråga om smak, och just därför borde inflytandet vara mer fördelat av olika smakriktningar, i demokratins namn så att säga.

Och nu sitter ju Ernst inte bara med i en styrelse…

Men angående Ernst utseende ger jag mig inte på en fläck och jag hävdar att mitt påstående om hans fulhet inte är en fråga om smak utan om en universell sanning.

Av: Börje

Börje — Thu, 04 Jun 2009 07:23:21 +0000

Urban: Jag vet inte om jag kan hålla med om att Ernst Billgren är särskilt ful och det där med hans eventuella inverkan på svenskt konstliv är väl en fråga om smak. Trots allt målar och skulpterar han, skapar alltså saker som går att se på och uppleva intuitivt med känslan och det får väl jämfört med all meningslös konceptkonst, sömnframkallande videos och obegripliga installationer ses som ett litet plus. Man får inte begära för mycket! 🙂

Av: Urban

Urban — Wed, 03 Jun 2009 19:57:19 +0000

En människas utseende är det som kommer ut som man ser, eller hur(?)och därmed inte sagt att alla fula människor är elaka,dumma och korkade och alla vackra människor är storartade, kloka etc, men även om det är helt fel idag att säga det, tror jag att varje man,kvinna avslöjar åtminstone en del genom sitt utseende.

Och i Karl den XII: s fall stämmer det ganska gott. Han var inte bra för Sverige, och hans segerrrika äventyr slutade i katastof för hela landet.

Och i Göran Perssons fall är sambandet mellan ett dåligt utseende och ett dåligt karma väldigt tydligt.

Och slutligen nu alltså till Ernst Billgren vars fula utseende får alla mina varningslampor att lysa rött och tjuta varning för dåligt karma !
Och hans skadlighet och destruktivitet i svenskt konstliv kan knappast överskattas.