Bara några veckor innan utställningen med Axel Törneman (1880-1925) slutar på Thielska kom jag äntligen iväg för att se den. Det är jag glad för. Törnemans konst som verkar ha blivit lite bortglömd bland alla de stora namnen runt förra sekelskiftet är verkligen sevärd. Jag har nog inte sett mer av Törnemans bilder än de som finns i Thielska galleriets egna samlingar. Ernest Thiel köpte in ett flertal av Törnemans verk, bland annat hans stora målning Nattcafé som påbörjades i Paris och avslutades i Sverige 1906.
 Axel Törneman: Nattcafé I, 1905 |
 Axel Törneman: Nattcafé II, 1906 |
Törneman målade gärna i stort fomat vilket framgår av utställningen. En av de första stora målningarna Bretagnare utförde han i Frankrike 1905 där den ställdes ut på Höstsalongen. Målningen gjordes i två versioner. Törneman var vid den här tiden påverkad av Edvard Munch
Axel Törneman: Bretagnare I, 1905
Axel Törneman: Bretagnare II, 1905
 Axel Törneman: Självporträtt, 1904-05 |
 Axel Törneman: Gudrun, 1905 |
Axel Törneman: Kring lampan, 1907
Axel Törneman: Gatans rytm, 1916
Törneman fick så småningom många uppdrag att smycka ut med stora väggmålningar, fresker i olika offentliga byggnader. På utställningen visas en film med flera av dessa bilder.
På Wikipedia finns en artikel om Axel Törneman, där ingår bland annat några bilder av väggmålningar.
Recensioner mm:
SvD 2021-02-20 Dan Backman: ”Hans breda palett sätter myror i huvudet”
SvD 2021-05-16 Fredrik Sjöberg: ”Bortglömd banbrytare får hjärtat att slå snabbare”
DN 2021-02-10 Bo Madestrand: ”Thielska fokuserar på Törnemans enastående konst”
Expressen 2021-02-18 Hans Lindberg: ”Hans dystra dekadens gick aldrig till historien”
Sveriges radio 2021-05-19 Mårten Arndtzen: ”Porträtt av konstnären Axel Törneman – en bortglömd pionjär”
Tack för dina fina bilder från utställningen! De är extra uppskattade då jag tyvärr kommer att missa den.
Synd att du missar Törneman. Jag blev själv överraskad av hans måleri. Ofta stort format, spännande färgblandningar. Bra saker. Jag tror han ägnade en stor del av sitt korta liv med att måla fresker i offentliga byggnader. Tyvärr inte alltid så lättåtkomliga. Det ska visst finnas några i Stadshuset.