Du gör mig galen av David O Russel har av flera kritiker ansetts ha en missvisande titel. Nja, visserligen handlar det om personer med en psykisk störning men ändå är det nog mest en romantisk komedi, så titeln stör inte tycker jag. Fast filmen börjar snarare som socialreportage med den manodepressive Pat som just ska släppas ut från psyket efter mordförsök på sin frus älskare. Balansen mellan komedi och drama är stundtals hårfin vilket ibland gör det svårt att hitta fokus. Men nog är den välspelad inte minst av de stökiga kombattanterna Pat (Bradley Cooper) och Tiffany (Jennifer Lawrence), som dock kommer ner på jorden när de väl börjar ta sina mediciner som de ska. Bra spelat, även av övriga i ensemblen som för mig är idel nya ansikten utom förstås Robert de Niro som Pats speltokige far. I varje fall finns här lite av varje, eller något för alla, inte minst kanske för de med intresse för psykisk diagnos. Lite väl mycket amerikanskt högröstat prat i början. Men sen tar det sig. Vadslagning, danstävling och romantik.
Du gör mig galen får fyra **** poäng.
Andra bloggar om film, Du gör mig galen
