Kommentarer till Per Landin: Dietrich Eckarts onda öga

Av: Börje

Börje — Wed, 13 Apr 2011 08:03:30 +0000

Erik; ”svensken anno 2011 tänker särskilt mycket mer självständigt än tysken på 1936”
Det har jag väl aldrig påstått? Skillnaden var väl som du själv antyder att de som visade vad dom tänkte hamnade i koncentrationsläger.

Men propagandaapparaten i Tyskland var effektiv och målet om man får tro Ingmar Karlsson & Arne Ruth: “Samhället som teater. Estetik och politik i tredje riket“ faktisk att få folk att sluta tänka. Vilket nog många också gjorde av ren självbevarelsedrift.

Av: Erik

Erik — Tue, 12 Apr 2011 10:18:07 +0000

Menar du på allvar att svensken anno 2011 tänker särskilt mycket mer självständigt än tysken på 1936? Är det verkligen något annan än en tids-självförhärligande myt?

Snarare förefaller tyskar i Tredje Riket ha varit betydligt mer fritänkande och den åsiktsmässiga variationen BETYDLIGT mycket större än i Sverige idag. Den stora skillnaden är att staten tog död på folk som ansågs tänka fel, vilket förstås verkade lindrigt sagt begränsande på vissa uttryck. Vill man undvika att förfalla till självbedrägeri tror jag man ska hålla sig till att förkasta nazismens våld, och inte försöka påskina att vare sig nazister eller andra tyskar var mer likritade och enfaldiga än nutidsmänniskan. När alla människor påstår sig tänka kritiskt finns goda orsaker att anta att ingen faktiskt gör det.

Av: 1900-talets största katastrof « Börjes konstblogg

1900-talets största katastrof « Börjes konstblogg — Thu, 16 Dec 2010 22:18:35 +0000

[…] mig för detta efter att ha läst Eric D. Weitz bok Weimartyskland : löfte och tragedi och Per Landins essäsamling Dietrich Eckarts onda öga. Högerradikalerna tog avstånd från demokratin men även från nazismen. Eller som Peter […]

Av: Börje

Börje — Tue, 30 Jun 2009 20:51:31 +0000

Urban; Det är naturligtvis som du skriver personteckningen som är bokens huvudtema. För mig var samtliga personer i stort sett okända innan jag läste Landins bok, även Spengler som jag kanske borde haft en aning om. Desto intressantare att läsa om dem.

Av: Urban

Urban — Tue, 30 Jun 2009 13:51:13 +0000

Jag tror inte att ”Dietrich Eckarts onda öga” i första hand sökte förstå lockelsen i nazismen, utan snarare att förstå de män boken beskriver.
Visserligen kanske dessa förståelser hör ihop vad det gäller några av de beskrivna männen i boken men som jag uppfattade boken var detta inte alls huvudfrågan.

Ett exempel på en bok som beskriver komplexiteten i tiden runt andra världskriget tycker jag är den norska boken ” Det ariske idol ” skriven av Terje Emberland och Bernt Rougthved. Det är en bok helt fri från tvångsmässig och präktig moralismen som i mina ögon endast verkar haft sökandet efter sanningen som ledstjärna.
(Ett litet tips alltså tillbaka som tack för alla dina boktips Börje).

Det är så lätt att vara moralist i det förgågna men det tjänar inte mycket till, för människan som kollektiv lär sig inte ett jota av historien hur mycket skattepengar man än dränker organisationer som levande historia i.

För enskilda individer kan en fördjupning dock vara av värde på grund av ren vetgirighet.
Själv uppskattade jag Per Landins bok mycket.
Tycker dock att han kunde ha avstått helt från att ställa moraliska frågor i samband med dessa trasiga individers konstnärsskap.

Angående Spengler så tycker jag att Landin förminskade hans gärning genom att blanda in ” kalsong journalistik ” och till och med försöka förklara hela hans konstnärsskap med freudianska klychor.

Självgodhet är den värsta av synder och den synden håller svensken i gemen på att drunkna i, men Per Landin går nästan fri men som sagt inte helt…

I övrigt tycker jag boken var mycket intressant och i långa stycken lyckades Landin levandegöra de individer han beskriver.

Håller med om att boken känns genomarbetad och har kött på benen.