Harald Lyth på Thielska galleriet

Harald Lyht
Harald Lyht: ”Tabula Rasa” 2006

Fantasi, rytm, meditativ elegans är ord som kommer för mig när jag ser Harald Lyths abstrakta måleri på Thielska galleriet. Det är svårt att hitta något föreställande i dessa bilder – ändå så tilltalande personliga. ”Svävande” skriver Ulf Linde i galleriets informationsblad – ”svindlande avgrund för projiceringar av individuella minnesbilder och stämningar” skriver Johanna Persman i SvD. Tekniken ser ut som utspädd ljus akryl löst utsmetad på en botten i annan färg och så ovanpå snabbt utpenslade tecken som intuitiva figurslingor. Färgerna är precist avstämda så som jag föreställer mig att de kan bli efter lång erfarenhet.

Harald Lyth
Harald Lyht: ”Landing” 1998
Harald Lyth
Harald Lyht: ”Interiör II” 1976
Harald Lyth
Harald Lyht: ”Grå målning” 1972
Harald Lyht
Harald Lyht: ”I det bruna” 1972

De mer rätlinjigt rumsliga abstraktionerna är helt annorlunda men innehåller samma rytm, samma känsliga färgval. ”Typiskt 70-talsmåleri” säger min följeslagare och så är det kanske, plus ett litet drag av surrealism. I varje fall blir jag lika upplivad av båda sorternas bilder. Dom skulle utan vidare få hänga ovanför min vardagsrumssoffa – högsta betyg alltså!

Recensioner i SvD och i DN

Andra bloggar om: , , , ,

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i konst, samtidskonst, utställningar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


ett + = tio