Steven Pinker: ”Upplysning nu : ett manifest för förnuft, vetenskap och humanism”
Fri Tanke Förlag 2018, 718 s. ISBN: 9789187513336
Adlibris Bokus
Upplysning nu påbörjades innan både Trump och Brexit. Men den mörka syn på samtiden som präglar människor som för närvarande leder författarens land anser han vara totalt felaktig med inslag som faktaresistens, alternativa fakta, påstådda ”Fake News” och irrationella tankar om en ”global maktstruktur” som orsak till fattigdom, undermåligt utbildningssystem, kriminalitet och droger, ”en mardröm som urholkat de andliga och moraliska fundament som ligger till grund för kristendomen”.
De idéer som banade väg för Trumps tillträde till presidentämbetet delas i själva verket av många intellektuella och lekmän både till vänster och till höger. Steven Pinker presenterar med boken en annan syn på världen, grundad på fakta och inspirerad av upplysningens ideal: förnuft, humanism och framsteg.
I den första delen UPPLYSNING skisseras upplysningens idéer. Del II FRAMSTEG visar att upplysningens idéer fungerar. Del III FÖRNUFT, VETENSKAP OCH HUMANISM sammanfattar försvaret av upplysningens idéer.
Pinker går grundligt tillväga. Han börjar med att presentera ett vetenskapligt ramverk för att skapa förståelse för människans villkor, vilka vi är, var vi kommer ifrån, vad som är våra utmaningar och hur vi kan möta dem. Denna evidensbaserade infallsvinkel visar att upplysningen har fungerat.
Entropi, evolution och information
Via begrepp som entropi (oordning), evolution och information förklaras hur levande organismer kan utvecklas, hålla sig vid liv och fortsätta absorbera energi för att motstå entropin, nedbrytandet av ordningen. Termodynamikens andra lag säger att entropin aldrig minskar i ett slutet system som inte interagerar med sin miljö, dvs ingen utveckling kan ske. Information är det som ackumuleras i ett genom under evolutionens gång.
Redan här framgår förstås att Pinker liksom en annan aktuell författare, Yuval Noah Harari, har en naturvetenskaplig utgångspunkt för sina resonemang, helt i enlighet med upplysningstänkandet. Redan i sin bok ”Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur” som först kom ut 2002 redovisade Pinker vilka problem det kunde medföra att ha en naturvetenskaplig världsbild i en akademisk värld där socialkonstruktivismen härskade.
Mediaeffekten
I likhet med Hans Rosling (som Pinker flera gånger hänvisar till i boken) hävdar även Pinker att tillståndet i världen sett över tid blir bättre. Varför innehåller nyhetsmedia i så fall en övervägande andel dåliga nyheter i stället för goda nyheter om framsteg som görs? Detta negativa nyhetsflöde i tidningar och TV påverkar uppenbarligen allmänheten och skapar uppfattningen att det mesta blir sämre, när det i själva verket är tvärtom. – Det är bara att mäta och räkna menar Pinker och han visar det också via ingående resonemang stödda av mängder av väl belagda siffror och diagram över världens utveckling på en mängd olika områden. Media fortsätter dock oförtrutet att hellre sprida dåliga nyheter än goda.
Framsteg och framstegsfobi
Huvuddelen av boken innehåller en redovisning av de framsteg som skett inom en rad områden. Avsnittet börjar med ett kapitel om framstegsfobi. Pinker hänvisar till Arthur Herman: ”The Idea of Decline in Western History” som visar på hur en rad undergångsprofeter utgör stjärnorna i de humanistiska ämnenas kursplaner, däriblad Nietzsche, Arhur Schopenhauer, Martin Heidegger, Theodor Adorno, Walter Benjamin, Herbert Marcuse, Jean-Paul Sartre, Frantz Fanon, Michel Foucault, Edward Said, Cornel West, plus ”en kör av ekopessimister”. Pinker går i detalj in på orsakerna till framstegsfobin, exempelvis att människors uppfattning tenderar att bli förvrängd kan bero på tillgänglighetsheuristik – frekventa eller nyligen inträffade händelser lämnar starkare minnesspår osv.
Listan över framsteg innefattar kapitel om Liv, Hälsa, Näring, Rikedom, Ojämlikhet, Miljön, Fred, Säkerhet, Terrorism, Demokrati, Lika rättigheter, Kunskap, Livskvalitet, Lycka och så kapitel om Existensiella hot och Framstegens framtid. Här visas hur framstegen inom en rad områden och i olika delar av världen skett över tid. Välbelagda fakta i form av diagram ger en överblick över olika frågor. Exempelvis i kapitlen Liv, Hälsa, Näring redovisas allt ifrån föväntad livslängd, barnadödlighet och mödradödlighet, dödsfall bland barn på grund av smittsamma sjukdomar, tillväxthämning hos barn, undernäring och dödsfall på grund av hungersnöd. Så fortsätter redovisningen ämne för ämne med slutsatsen att nästan allt faktiskt blir bättre i världen, särskilt under de senaste åren. Kanske kan man uppfatta det som ett krig mot populistisk fördomsfullhet med fakta som vapen.
Kapitlet om Miljö visar dock på problem (fastän boken kom ut före Greta Thunberg-effekten!).
Diagrammet i Figur 10-8 ”Koldioxidutsläpp 1960-2015” visar en förskräckande ökning av koldioxidutsläpp. Dessa måste på något sätt hejdas om klimatkrisen ska kunna övervinnas. Pinker verkar snarast ansluta sig till ekomodernismen som menar att en viss grad av förorening är oundviklig för människans livsvillkor men kan minskas till rimlig nivå genom teknisk utveckling. Man är positiv till industrialisering och menar att ekonomisk tillväxt böjer ner miljöns Kuznetskurva genom förändringar av teknik och värderingar.
Koldioxidutsläpp måste minskas, genom avgifter eller beskattning. På sikt finns ingen annan lösning på avkarboniseringen än en stor utbyggnad av kärnkraften. Den kan ske genom generation IV-reaktorer som kan göra kärnkraftverk till en vara som massproduceras på löpande band, placeras i containrar och transportes via järnväg och placeras på pråmar utanför städer.
Författaren går i detalj in på ämnet med olika vinklingar och kapitlet miljö är också med sina 42 sidor det längsta i bokens del II FRAMSTEG.
Förnuft vetenskap och humanism
I bokens tredje och avslutande del med de tre kapitlen Förnuft, Vetenskap och Humanism försvarar författaren upplysningens grundteser mot angrepp från de krafter som har avvikande åsikter. Det här gäller kanske främst förhållanden i USA, och man får intrycket att landet verkligen står inför svåra problem, inte bara genom den statsledning man har för tillfället utan också den starka polariseringen inom politik och vetenskap. Klyftan mellan naturvetenskap och humaniora fördes först fram av C P Snow 1959 i ”De två kulturerna” där han beklagade föraktet för naturvetenskap bland brittiska intellektuella.
Upplysning nu är verkligen en tegelsten, men intressant rakt igenom. Klara argument och det lättflytande språket i översättning av Jim Jakobsson håller intresset vid liv.
Recensioner mm:
Joseph Sverker i SvD 2018-09-19: ”Dåliga nyheter för alla domedagsprofeter”
Mattias Svensson i Aftonbladet 2018-07-20 ”Livet är en kamp vi blir bättre på att föra”
Fri tanke: Upplysning nu!
Mårten Ericson i Timbros Smedjan 2018-06-28: ”I den bästa av världar”
Malin Nordgren i DN 2018-12-06: ”Steven Pinker: Vi människor har stor kapacitet att förbättra världen” – Intervju med Steven Pinker
quillette.com 2019-01-14: ”Enlightenment Wars: Some Reflections on ‘Enlightenment Now,’ One Year Later” – Pinker menar att kritikerna har missförstått boken, det är upplysning idag den handlar om, inte ett försvar för 1700-talets upplysningsmän.
