Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php on line 20

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php:20) in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 614

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php:20) in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 622

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php:20) in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-includes/feed-rss2-comments.php on line 8
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer till Michel Houellebecq: &#8221;Elementarpartiklarna&#8221;	</title>
	<atom:link href="http://hoglander.se/blog/2012/05/03/michel-houllebecq-elementarpartiklarna/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://hoglander.se/blog/2012/05/03/michel-houllebecq-elementarpartiklarna/</link>
	<description>Kulturupplevelser och mina bilder</description>
	<lastBuildDate>Sun, 08 Sep 2019 15:51:06 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=5.7.11</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Michel Houellebecq: &#8221;Underkastelse&#8221; &#124; Börjes konstblogg		</title>
		<link>http://hoglander.se/blog/2012/05/03/michel-houllebecq-elementarpartiklarna/#comment-72236</link>

		<dc:creator><![CDATA[Michel Houellebecq: &#8221;Underkastelse&#8221; &#124; Börjes konstblogg]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Dec 2015 21:32:05 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hoglander.se/blog/?p=1983#comment-72236</guid>

					<description><![CDATA[[&#8230;] om Houellebecq: Elementarpartiklarna Refug Kartan och landskapet Houellebecq och [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>[&#8230;] om Houellebecq: Elementarpartiklarna Refug Kartan och landskapet Houellebecq och [&#8230;]</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Börje		</title>
		<link>http://hoglander.se/blog/2012/05/03/michel-houllebecq-elementarpartiklarna/#comment-69168</link>

		<dc:creator><![CDATA[Börje]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 May 2012 07:40:28 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hoglander.se/blog/?p=1983#comment-69168</guid>

					<description><![CDATA[En medelväg saknas i boken ja. Men det skulle väl ta bort lite av effekten. Ingen av de två brödernas ytterligheter leder till ett gott liv. Trots all cynism ligger det något i Houellebecqs samhällskritik. Men är det&lt;i&gt;&quot; känslan för det kollektiva, permanenta och heliga&quot;&lt;/i&gt; vi egentligen vill ha? I mina öron låter det som en medeltida sovjetstat. Men kanske borde det även här finnas en medelväg? 

Har bara börjat läsa Refug, men där får man väl en bild av hur Houellebecqs framtida paradis skulle kunna se ut - ett liv i ensamhet utan passioner eller starka känslor. Till och med döden blir enbart ett mindre avbrott i tillvaron mellan inkarnationerna. Och en hund ger all tillgivenhet och fysisk närhet man behöver. Är det möjligen också en bild av hur Houellebecq själv skulle vilja leva eller kanske redan lever? Man får ju det intrycket när man läser &lt;a href=&quot;http://hoglander.se/blog/2012/01/07/michel-houellebecq-kartan-och-landskapet/&quot; rel=&quot;noopener&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Kartan och landskapet&lt;/a&gt;.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>En medelväg saknas i boken ja. Men det skulle väl ta bort lite av effekten. Ingen av de två brödernas ytterligheter leder till ett gott liv. Trots all cynism ligger det något i Houellebecqs samhällskritik. Men är det<i>&#8221; känslan för det kollektiva, permanenta och heliga&#8221;</i> vi egentligen vill ha? I mina öron låter det som en medeltida sovjetstat. Men kanske borde det även här finnas en medelväg? </p>
<p>Har bara börjat läsa Refug, men där får man väl en bild av hur Houellebecqs framtida paradis skulle kunna se ut &#8211; ett liv i ensamhet utan passioner eller starka känslor. Till och med döden blir enbart ett mindre avbrott i tillvaron mellan inkarnationerna. Och en hund ger all tillgivenhet och fysisk närhet man behöver. Är det möjligen också en bild av hur Houellebecq själv skulle vilja leva eller kanske redan lever? Man får ju det intrycket när man läser <a href="http://hoglander.se/blog/2012/01/07/michel-houellebecq-kartan-och-landskapet/" rel="noopener" target="_blank" rel="nofollow">Kartan och landskapet</a>.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Jenny B		</title>
		<link>http://hoglander.se/blog/2012/05/03/michel-houllebecq-elementarpartiklarna/#comment-69167</link>

		<dc:creator><![CDATA[Jenny B]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 May 2012 20:33:58 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hoglander.se/blog/?p=1983#comment-69167</guid>

					<description><![CDATA[När jag läste Elementarpartiklarna blev jag överraskad över hur bra jag tyckte att den var. Bruno, ful i mun och ful i tankarna och som ser kvinnor som objekt som inte ger honom all sex han tycker han behöver, vore lätt att hata, men han är ju så ynklig att jag tycker synd om honom. Och när han väl får all sex han vill ha, blir han inte ens lycklig, bara mindre irriterad.
Houllebecq drar ju ut tendenser till sin spets; sexfixering, konkurrens, utseende. Det verkar som att han inte ser något alternativ till den översexualiserade världen annat än den totalt sexlösa världen skapad efter Michels logik. Visst får de mycket mer tänkande gjort, men det verkar ju litet tråkigt. Kanske finns det en bättre väg mitt emellan de två alternativen?!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När jag läste Elementarpartiklarna blev jag överraskad över hur bra jag tyckte att den var. Bruno, ful i mun och ful i tankarna och som ser kvinnor som objekt som inte ger honom all sex han tycker han behöver, vore lätt att hata, men han är ju så ynklig att jag tycker synd om honom. Och när han väl får all sex han vill ha, blir han inte ens lycklig, bara mindre irriterad.<br />
Houllebecq drar ju ut tendenser till sin spets; sexfixering, konkurrens, utseende. Det verkar som att han inte ser något alternativ till den översexualiserade världen annat än den totalt sexlösa världen skapad efter Michels logik. Visst får de mycket mer tänkande gjort, men det verkar ju litet tråkigt. Kanske finns det en bättre väg mitt emellan de två alternativen?!</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>