Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php on line 20
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php:20) in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 614
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php:20) in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 622
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-config.php:20) in /customers/8/7/2/hoglander.se/httpd.www/blog/wp-includes/feed-rss2-comments.php on line 8
”En vändpunkt för debatten om människans natur var psykologiprofessorn Steven Pinkers bok ”The blank slate: the modern denial of human nature” (2002). Han kritiserar tre heliga ”sanningar” inom samhällsvetenskapen: det finns inga eller små skillnader mellan könen, den sociala tillvaron är väldigt formbar och egenskaper är sociala konstruktioner som kan påverkas. Ett exempel är hur man vill ersätta ”destruktiv manlighet” med en ny, finare manlighet. Hans genomgång av forskningen visar att biologin spelar mycket större roll än vad dessa ”sanningar” gör gällande. Sedan boken publicerades har forskningsläget ytterligare bekräftat hans påståenden: män och kvinnor skiljer sig åt redan som foster, och skillnaderna syns inte bara på kroppslängden, utan även i beteendet.”
I Axess 2/2012 som förresten har som tema ”Tabula rasa” har Pinker skrivit en artikel med titeln ”Mot en allt fredliga värld” som handlar om just det som togs upp i Skavlanprogrammet. (artikeln på nätet kräver inloggning).
]]>För övrigt håller jag med om att en syn där vi bara är formade av vår miljö är skadlig och för att förstå hur vi ska styra upp vårt samhälle för att bli mer och mer civilicerade måste vi förstå och erkänna människans natur. Sedan måste vi utnyttja de möjligheter till social styrning som människan trots allt är kapabel till.
]]>”När jag växte upp fick jag lära mig att alla egenskaper, handlingar och företeelser kan förklaras utifrån de miljöer de har uppstått i. Det biologiska och det genetiska, alltså det som är givet fanns nästan inte på kartan, och när det gjorde det betraktades det med misstänksamhet. En sådan inställning kan vid första ögonkastet verka humanistisk, eftersom den är så intimt förknippad med föreställningen om att alla människor är lika, men vid närmare granskning kan den lika gärna uttrycka ett mekanistiskt förhållningssätt till människan, som föds tom och låter sitt liv formas av omständigheterna. /—-/ – om miljön till exempel är den viktigaste faktorn, är människor vid utgångspunkten både lika och formbara och den goda människan kan skapas genom påverkan på hennes miljö, därav min föräldragenerations tro på staten, undervisningssystemet och politiken, därav deras starka behov av att förkasta allt som hade varit, och därav deras nya sanning, som inte låg inne i människan, i det sällsynta och unika, utan tvärtom fanns i människans yttre, det kollektiva och allmänna…”
Knausgård konstaterar:
”Det är inte så att vi föds lika och att livsbetingelserna gör att våra liv skiljer sig åt, det är tvärtom, vi föds olika och livsbetingelserna gör att våra liv liknar varandra alltmer.”
]]>”Stora delar av de konstruktionistiska teoribyggena är heltigenom ideologiskt grundat och emotsägs av betydande delar ny naturvetenskaplig forskning. En kvalificerad gissning är att man om 20-30 år kommer att se tillbaka på de konstruktionistiska teorierna ungefär på som samma sätt som vi idag ser tillbaka på exempelvis rasbiologisk forskning: som mer eller mindre grundlöst svammel”
]]>De tre lagarna lyder i korthet:
(1) Alla mänskliga beteendedrag är ärftliga.
(2) Uppväxtmiljöns påverkan har mindre betydelse för barns utveckling än de genetiska anlagen.
(3) En betydande del av den variation man ser i fråga om komplexa mänskliga beteendedrag kan inte förklaras av vare sig genernas eller familjens påverkan.
Det här är spännande frågor; hur människan / individen formas av arv och miljö. För det är naturligtvis så att det är en kombination. Allt annat måste vara blåögt att tro.
Sen tenderar vi som människor ibland att välja enkla vägar till sanningen, dvs välja ut endast det ena alternativet som allena saliggörande, och kanske speciellt i Sverige som tycks kunna rymma endast en sanning åt gången. Dessutom har ju universitetsvärlden valt att dela upp sig rätt strikt i naturvetenskap – humaniora och sällan tycks de två mötas till fromma för forskning om ”hela” människan.
Under en tid nu så har det varit miljöns inverkan som har dominerat inom alla områden. Och skolan är inte undantagen. Teorin är att alla barn kan lära sig vad som helst bara de får tillräckligt mycket hjälp och stöd och tillräckligt omfattande åtgärdsprogram och tillräckligt många mål och delmål och drabbas av tillräckligt många utvärderingar osv. Det är naturligtvis inte sant. Barn har begränsningar som är betingade av både arv och av miljön utanför skolans maktsfär. Självklart ska skolan göra vad skolan kan för att kompensera men man måste också acceptera de yttre gränserna för vad som är rimligt att åstadkomma. Skriver han något om skolan också förresten?
Nu tjatar jag lite om Carl Wilhelmson på min blogg, om Du är nyfiken och vill kolla. Han var en positiv upplevelse för mig och faktiskt lite ny utifrån en så stor samling tavlor. Hittills har han för mig bara passerat revy bland många andra konstnärer, han hänger ju överallt på svenska museer. Men han har absolut hög kvalitet.
]]>