Arezzo

Arezzo i Toscana 8 mil sydöst om Florens är en gammal etruskisk stad som 311 fvt erövrades av romarna. Strax utanför Arezzo återfann man 1553 den etruskiska bronsskulpturen Chimeran (se närmast föregående postning). Under medeltiden var Arezzo en tid självtändig stadsstat. Staden befann sig i frontlinjen under andra världskriget och den nedre delen blev svårt skadad och är idag ersatt av ordinär 50-talsbebyggelse. Den högre belägna delen av staden har behållit sin medeltida karaktär.

Basilica di San Francesco di Arezzo Basilica di San Francesco di Arezzo från omkring 1290 med väggmålningarna ”Legenden om det sanna korset” av Piero della Francesa, färdigställd 1466

För konsthistoriker är staden mest känd för Piero della Francescas fresker i Basilica di San Francesco di Arezzo. Bildsviten omfattar 11 scener som illusterar legenden om det sanna korset. Historien börjar med planteringen av frön från äppelträdet i Eden på Adams grav. Ur detta spirade så småningom trädet från vilket korset kom att tillverkas efter många äventyrligheter på vägen. Kristi kors härstammar således direkt från paradiset – hur man nu lyckats belägga den genealogin. I själva verket kommer berättelsen från en bok skriven av biskopen i Genua Jacobus de Voraigne omkring 1260.

Ett avsnitt i legenden handlar om en dröm som Konstantin (den store) hade före slaget vid Ponte Milvio den 28 oktober 312. Konstantin möter en ängel som visar honom korset med orden ”i detta tecken ska du segra”. Han blir så uppfylld av drömmen att han låter måla detta kristi tecken på sina soldaters sköldar. I Pieros version är det ett latinskt kors men sannolikare är nog att det rörde sig om kristusmonogrammet Chi Rho. Chi Rho-monogrammet kom nämligen senare att användas av Konstantin på det kejserliga standaret. Dessutom finns arkeologiska bevis som tyder på att tecknet allmänt användes som kejserlig symbol på hjälmar, sköldar och mynt.

Chi Rho Kristusmonogrammet Chi Rho, de två första grekiska bokstäverna i ”Kristus” chi = ch och rho = r. Chi Rho var en vanlig symbol för Kristus i den tidiga kristendomen. Konstantin Kejsar Konstantin den store 272-237 evt.

Konstantin besegrade naturligtvis sin motståndare Maxentius vid Milviusbron. Maxentius som försvarade sig i Rom hade låtit bygga en provisorisk pontonbro över Tibern bredvid den ordinarie bron (som fortfarande finns kvar, fast restaurerad) kanske för att stenbron blivit förstörd. Maxentius styrkor tvingades tillbaka över pontonbron som havererade och Maxentius och många av hans soldater drunknade.

Konstantin kunde som segrare tåga in i Rom, avsluta fyrkejsardömet och ensam bli härskare över hela det romerska riket. Han flyttade huvudstaden till Konstantinopel som grundades 325 och gjorde kristendomen till statsreligion fast de tidigare religionerna också tolererades en tid framöver. Religionsfriheten avskaffades av Theodosius I (kejsare 379-395), samme man som bär ansvaret för ett av historiens största kulturmord, förstörelsen av tempel, skulpturer och bibliotek runt om i den romerska världen, däribland sannolikt också biblioteket i Alexandria.

Under Konstantin sammankallades det första eukumeniska kyrkomötet i Nicaea år 325 där man kom att bestämma viktiga detaljer om det gudomligas natur, status för de olika beståndsdelarna i treenigheten och överhuvudtaget lägga grunden till den kristna läran – av vilket det mesta konstigt nog verkar gälla än i dag. Bland annat röstade man ner Arianismen enligt vilken endast Gud var gudomlig, Jesus och den helige ande var enbart Guds skapelser. Men så tyckte inte kyrkomötet som valde flergudssystemet.

Konstantins dröm Piero della Francesca (ca 1412-1492): Konstantins dröm. Fresk i Basilica di San Francesco i Arezzo. Piero som av sin samtid även var känd som matematiker var en av ungrenässansens pionjärer när det gäller perspektivisk framställning och förmågan att förmedla djup i bilden. Konstantins dröm anses vara den första avbildningen av ett motiv nattetid i västerländsk konst. Den sovande Konstantin bevakas av soldater och en sömnig uppassare. Högst upp till vänster kommer ängeln med korset. Romerska kejsare hade vid den här tiden i allmänhet börjat anlägga skägg, kanske för att få framtoning av vishet. Konstantin var dock slätrakad enligt de avbildningar som finns bevarade, fast här i Pieros version försedd med skägg.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

This entry was posted in antiken, konst. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


two + = eight

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>