Kommentarer till Berlin III – Alte Nationalgalerie

Av: Lars Anders Johansson

Lars Anders Johansson — Sun, 08 Jun 2008 17:01:50 +0000

Caspar David Friedrich är en av de konstnärer som betytt allra mest för mig personligen. Att betrakta honom som svensk var ett nytt och uppfriskande grepp som jag ska ta till när fosterländskheten faller på! =)

Av: Börje

Börje — Mon, 19 May 2008 20:58:34 +0000

Asgard: Res till Berlin, det finns massor att se, inte minst konst från den period som Asgardbloggen brukar behandla!

Eva: Aha! ”kopplingen mellan konst och litteratur under romantiken” – det skulle jag nog behöva en föreläsning om.

Inga: Tack för tips om Bergruensamlingarna. Ser ut som det måste bli en ny Berlinresa så småningom.

Av: Eva Nygren

Eva Nygren — Mon, 19 May 2008 18:26:05 +0000

Den första bilden du visar av Caspar David Friedrich använder vi i skolan när vi ska visa på kopplingen mellan konst och litteratur under romantiken. Det brukar gå hem och ett ljus gå upp (eller många ljus gå upp, i goda fall!)

Av: Asgard

Asgard — Mon, 19 May 2008 14:47:03 +0000

Imponerande konstverk.
Vi får masa oss till Berlin någon gång.

Hälsningar

Vännerna på Asgard

Av: Inga M

Inga M — Sun, 18 May 2008 21:30:43 +0000

Ja, det är den här jag menar och den är verkligen liten i formatet men stor som konst. I alla fall för mig. Jag var där flera gånger och tittade på den och på en diptyk som var, inte van Eyck tror jag, utan baserad på Madonnan och något mer. Sedan fanns där en bild av van Eyck på Arnolfini fast den var inte alls lika fascinerande som den lilla madonnabilden. Jag menar han Arnolfini som gifter sig / trolovar sig på den suveräna lilla bilden i Londons museum, bilden med alla symbolerna som van Eyck gjort.

Gemäldegalerie finns nog inte kvar längre. Det var ju museet för äldre konst i forna Väst-Berlin. Samlingarna där har säkert flyttats till något pampigt gammalt museum i öst och samordnats med dem.

Absolut sevärt i Berlin är annars Bergruensamlingarna av Picasso. Det är en exklusiv och stor samling av Picassos verk från hela hans liv. De skänktes till Berlin av en rik samlare i USA och kom dit i den vevan jag var där. De väckte stor uppståndelse internationellt. Med europeiska mått mätt var det en stor samling av hans konst och rätt målmedvetet ihopplockad om jag inte missminner mig.

Roligt att höra att man lyckats lyfta Kreuzberg ur dess bohemiska och turkiska soptillvaro. Glömmer aldrig när jag åkte S-bahn och skulle byta vid Dreigleiseck tror jag det var och plötsligt var omgiven av idel knarkare och alkoholister och sniffare. När kontrollanten kom in med en stor schäferhund i en änden på vagnen så reste sig hälften av passagerarna och rusade ut i den andra. Det var verkligen nergånget i de kvarteren och då var jag ändå så nära Museumsinsel att jag kunde se taken på byggnaderna. (Fegt åkte jag taxi hem igen till det trygga Dahlem den gången och det blev taxi fortsättningen i det forna öst!).

Av: Börje

Börje — Sun, 18 May 2008 19:53:40 +0000

Gemäldegalerie har jag inte sett och inte Madonnabilden heller. Antar att det är den här du menar:
Jan van Eyck, Die Madonna in der Kirche, 1425
Den är visst bara 31x14 cm. Ganska märklig med den överstora Maria, nästan lite surrealistiskt. Förstår din förtjusning. Vad som kommer att överleva av nutidskonsten är nog omöjligt att veta, smaken växlar ju, så det från tjugohundratalet som kommer att vara uppskattat om hundra år kanske är bortglömt om femhundra år och tvärtom. Men det som bevaras i minnet brukar ju vara det som har kvalitet och kvalitet är ju ett problematiskt begrepp i samtidskonsten så jag är ganska skeptisk till överlevnadschansen för det mesta av den trendiga konsten som görs idag. En del kommer naturligtvis att arkiveras och visas upp som historiska artefakter och samtidskommentarer. Men konstsamlandet i traditionell mening har kanske inte mycket att hämta numera. Hur kul är det att samla på installationer, happenings och video? Det jag såg av östberlin, mestadels Kreuzberg, såg mycket fint ut, ganska gemytligt. Gjorde dessutom en utflykt till Kastellet i Spandau, vilket var sevärt bland annat för att man har inrymt en del hantverksateljeer där. Dessutom filmstaden i Babelsberg (en halvtimmes promead från S-bahn!) som jag fått för mig skulle innehålla ett filmmuseum, men det visade sig vara en temapark för barn - kul på sitt sätt åtminstone om man är 12 år. Uppenbarligen finns massor kvar att se i Berlin.

Av: Inga M

Inga M — Sun, 18 May 2008 11:42:30 +0000

När jag varit i Berlin så har vi haft förmånen att bo hos goda vänner i Dahlem och på den tiden kunde jag alltså promenera en bit bort till Gemäldegalerie och dregla över van Eycks lilla Madonnan i kyrkan, bilden med det märkliga perspektivet och ljuset, början 1400-tal om jag minns rätt. Van Eycks bilder är fantastiska och med sin ålder känns det också som att bli berörd av ett historiskt vingslag när man ser dem. Undrar om dagens konst kommmer att stå sig lika väl både fysiskt och konstnärligt i 600 år så där?

Minns öst-Berlins som rätt slumartat då när vi gjorde utflykter dit. Är det lika nedgånget i Kreuzberg nu?

Av: Börje

Börje — Sun, 18 May 2008 10:56:06 +0000

Berlin verkar återfå en del av sin monumentalitet, den som hör samman med Unter den Linden och Museuminsel bland annat. Samtidigt finns många intima, trivsamma kvarter, inte minst i de östra delarna som nu har rustats upp ordentligt. Omflyttningen inom museerna pågår tydligen fortfarande. Pergamonmuseet är delvis stängt för ombyggnad, så det besökte jag inte. Fast jag såg det när det låg i DDR.

Av: Inga M

Inga M — Sun, 18 May 2008 06:28:11 +0000

Museumsinsel är en mäktig upplevelse i sig; alla de här monumentala byggnaderna samlade på ett och samma ställe! Det är några år sedan jag var där men jag kan fortfarande minnas Gulliverskänslan av att vara en Lilleputt i jättarnas land.

När jag var där så fanns även en hel del 1900-tals tyskt måleri på det här museet men jag vet inte om det är kvar. Berlin hade ju ett bra tag efter återföreningen dubbel uppsättning av alla museer och andra kulturinstitutioner. Det var ett arv från delningen i öst och väst. Men det blev rätt dyrt förstås och man fick svårt att få ihop det ekonomiskt så jag vet att man flyttade om och ändrade så stadens konstsamlingar skulle bli samlade på ett vettigare och billigare sätt.

Corinth är en av mina favvos också. Hans fru med rosenhatt här ovan är ju suverän! Han har också gjort en mäktig bild av ”Der geblendete Simson”. Den är så uttrycksfull att man nästan kan höra mannen vråla!

Man lyckades ju gömma en hel del konst under andra världskriget men det hade ju varit roligt att få se alla de fantastiska verk som blev förstörda eller bortrövade till Sovjet. Det lär ha varit närmare tusen om jag minns rätt.