 Gustav Klimt |
 Arnold Böcklin |
 Dante Gabriel Rossetti |
 Georges Lacombe |
 Edward Burne-Jones |
 Alfred Kubin |
Finns det en 1800-talstrend eller är det bara som jag inbillar mig? Förra årets stora Caspar David Friedrich-utställning i Hamburg; Förfärligt härligt på Nationalmuseum, och så symbolistutställningen ”Il Simbolismo. da Moreau a Gauguin a Klimt” i Rom som recenseras i DN 070711.
Håkan Nilsson i DN uppfattar symbolismen som den tidiga modernismens undermedvetna. ”När den tidiga modernismen bygger på politisk realism, teknikvurm och abstraktion talar symbolismen om döden, drömmar och känslotillstånd.” Låter tänkvärt.
I varje fall är symbolismens psykologiserande intressant. Säkert en sevärd utställning med flera av mina absoluta favoritkonstnärer och med en mänsklig vinkling som väl oftast saknas i samtidens infantila kiss- och bajskonst. Fler bilder finns här.
Andra bloggar om: konst, symbolism, utställningar
Jo, jag tycker mig också se en 1800-talstrend – vilket gläder mig.
1800-talet har länge fått stå i skamvrån – utan att veta varför.
Har arbetat på Kronbergs ateljé på Skansen sedan 1985. Minns hur konstförståsigpåare med en rysning konstaterade att ”detta var ju förfärligt” – ungefär som Nationalmuseet ironiskt (?) påpekar.
Tack förresten för rekommendationen på Eva N:s blogg.
OT: Det är väldigt svårt att skriva här på kommentarsplats – texten försvinner in under marginalen – om meningen är för lång.
Jag har länge i hemlighet beundrat 1800-talsmåleriet, allt ifrån Caspar David Friedrich till symbolisterna. Man kan ju hoppas att det börjar bli rumsrent att tycka så. Märkligt hur smaken skiftar fram och tillbaka, märkligare ju äldre man blir och ju fler smakändringar man utsätts för (fast 1800-talet har jag trots allt ingen personlig erfarenhet av).
Kommentarfältet beter sig konstigt ibland, man får bryta raden då och då. Vet tyvärr inte vad det beror på eftersom det bara uppträder då och då.