Som tur är har utställningsverksamheten i den gamla Nobelfabriken i Vinterviken i Gröndal räddats efter nedläggningen av Skulpturens hus. Den nu aktuella akvarellutställningen har arrangerats av Ricardo Donoso som just nu verkar ha ett finger med i verksamheten hos väldigt många av konsthallarna runt Stockholm.
”Akvarell i främsta ledet” heter utställningen som visar bilder av Anders Wallin, Arne Isacsson, Lars Holm, Stanislaw Zoladz och Lars Lerin. Och visst är det några av Sveriges främsta akvarellmålare som visas. Men med tanke på hur väl exponerade de fem ändå är kanske man kan tycka att urvalet är lite väl smalt. Det finns ju många otroligt bra akvarellister här i landet.
Men man får väl vara nöjd med att akvarell trots allt visas rätt så flitigt numera t ex via ”Aqua Colori”, ”Nordisk akvarell”, Akvarellmuseet och på många andra håll.
Av de utställda är Anders Wallin min klara favorit. Hans vilda abstrakta experimenterande känns uppfriskande.
Mer om utställningen i City och SvD
Andra bloggar om: konst, utställningar, akvarell
Så oerhört fina akvareller Anders Wallin gör. Det vattnas i munnen. Varifrån kommer den rätt vanliga uppfattningen att akvarell är mesigt?
Eva: Bra fråga. Kan det vara att vi är några tiotusental glada amatörer här i landet som tar våra första konstnärliga steg via akvarellen? Bara en tanke, för jag vet faktiskt inte, fast jag också har hört talas om det du nämner.
På konstmarknaden brukar väl akvareller värderas lägre än olja och akryl? Dock obegripligt varför.
Men akvarell är en utmaning, nästan som en sport, man vet inte exakt hur det kommer att bli, de olika pigmenten lever sina egna liv, vart och ett på sitt sätt. Det är väl lite av charmen.