Michael Crichton: ”Passagen”
Richters 2004. ISBN: 9177156900
Det intressanta med boken är i mitt tycke försöket att teoretiskt belägga hur tidsresor skulle kunna gå till. Visst, det fungerar naturligtvis inte och resonemangen har avgrundsdjupa luckor, det är ju faktiskt bara fiction. Ändå väcker det en del tankar.
Till exempel experimentet med interferens hos fotoner som skulle styrka teorin om multiversum. Härifrån och till en möjlig förflyttning till något parallellt universum är förstås vägen väldigt lång och teorin vad jag kan förstå ganska skakig. Ändå är det ett vackert försök att ge någon slags teoretisk bakgrund till en tidsreseskildring.
En digitaliserad representation av folk och föremål skapas via en kraftfull kvantdator. Denna skickas sen via ett maskhål – en störning i universum – till den aktuella tiden och platsen som sorterats fram bland en oändlig massa ”parallella” universa.
Transmissionsfelen som ibland uppstår vid teleportationen påminner mig om den första versionen av filmen Flugan, som jag såg i ganska späd ålder och drömde mardrömmar om efteråt.
Medeltidsskildringen är bitvis lite kul men mynnar tyvärr ut i en ganska lång och tramsig flykthistoria med oändliga upprepningar och förvecklingar som delvis förtar effekten av boken.
En filmad version finns också under originalets titel ”Timeline”. Tydligen ganska usel enligt de flesta kritiker. Synd, för som så många spänningsromaner numera liknar upplägget i boken nästan ett färdigt filmmanus. Det finns många scener man skulle vilja se.
