Konsthögskolans elevutställning

Fylld av onda aningar beger jag mig till Konstakademien för en titt på avgångsutställningen 2006. Som väntat bara ett fåtal bildkonstverk, desto fler sömnframkallande videoverk och skräpiga intetsägande installationer. Behöver man verkligen fem års konsthögskoleutbildning för att skapa detta frågar jag mig? 

Sex visa män som pratar för döva öron. Kanske har dom något vettigt att säga, kanske inte. Jag uppfattar det närmast som att det inte hör hit eftersom argument inte verkar vara intressant idag. Ingen lyssnar. Eller är det kanske ännu ett inlägg i feministdebatten? Gäsp, snaaaaarrrrrk, jag sover redan…..

”Lappsjukan” fortsätter. Mängder med lösa lappar, bilder, ord, kludd utan synbart sammanhang. Kanske det betyder något, men vem orkar bry sig? Tyvärr inte jag.

Surgubben fick trots allt se några ordentliga bilder. Som den här ”Brutna broar” av Markus Ekeblad. Ganska stilig.

Som elevutställningen visar handlar alltså samtidskonsten fortfarande huvudsakligen om socialkritik, eller dagsaktualiteter som till exempel övervakningssamhället. Oftast framfört i alla tänkbara media utom i bilder. Varför konsten ska syssla med sånt, där den knappast har något att tillföra och som uppenbarligen bättre kan framställas i text eller TV är svårt att förstå.

Det lite mer generella, allmänmänskliga eller till och med emotionella eller estetiska verkar fortfarande i stort sett bannlyst. Vi som har sådana intressen är således hänvisade antingen till konsthistorien eller kanske till dataspelen och digitalkonstnärer som Linda Bergkvist eller Mattias Snygg. Visst blir det i så fall kanske mer illustration än konst och ganska mycket fantasy. Möjligen också med viss pekoralvarning. Ändå börjar jag tro att det är här något intressant kan hända.

Den Internationella Samtidskonsten, DIS (Enligt Lars Vilks terminologi) som den ser ut i dag verkar snarast vara en återvändsgränd. Säger den egentligen något om livet eller världen som är värt att veta? Som inte sägs bättre på annat sätt?

Uppdatering:
Det sägs att konstkritiken är i kris. Snarare är det väl samtidskonsten som är i kris? I DN 060527 ger sig Jessica Kempe på att försöka recensera några aktuella  elevutställningar. Inte precis nån tacksam uppgift att skriva om nulliteter som till exempel fickluddet på Konstfack.  (Jo det är faktiskt små luddtussar prydligt exponerade i glasmontrar)

Om Börje

Kulturupplevelser och mina bilder
Det här inlägget postades i konst, samtidskonst, utställningar. Bokmärk permalänken.

4 svar på Konsthögskolans elevutställning

  1. Max Magnus skriver:

    Jävligt skönt att någon vågar vara kritisk och samtidigt efterlysa lite mer fantastisk konst. Är själv innerligt trött på detta att konsten ska missbrukas som någon samhällspolitisk propaganda. Genuin konst är ett konkretiserande av metafysiska abstraktioner; d.v.s. en spegling av och ett verktyg för konstnärens själsliga utveckling – att icke-konstnärer åker snålskjuts på detta är en bonus, en bonus som lett människan från att vara ett djur bland andra till där hon är idag.

  2. Börje skriver:

    Just det Max Magnus. Det finns redan mängder med kanaler och institutioner för det som Samtidskonsten verkar sysselsätta sig med idag. Men konsten bör inte bli nån slags Socialstyrelse.

    Så småningom börjar det gå upp för mig hur allt hänger ihop. Samtidskonsten i Sverige är en intern historia för några hundra curatorer och gallerister som åker runt på internationella biennaler för att känna av trender som man kan kopiera här hemma.

    Konstnärerna, särskilt de unga som vill komma nånstans och synas har bara att rätta sig efter trenderna. Sen finns det väl en svans av några tusen (däribland jag) som alltmer frustrerat försöker följa med och uppleva och förstå. När det sällan finns något utöver obegripligheten. Det var nog länge sen samtidskonsten hade något med den konstintresserade allmänheten att göra.

  3. Mats P. skriver:

    Har du sökt till Konstfack och Mejan många gånger?

  4. Börje skriver:

    Mats P: ”Har du sökt till Konstfack och Mejan många gånger?”

    Nej aldrig faktiskt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


sex + två =